Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Demokrati handlar om mer än om val var fjärde år

Bild: Bild: Fredrik Sandberg/TT

Dagens ETC

I Sverige råder en tro att vår samhällsordning är förfinad till sin renaste demokratiska form, skriver Jens Börjesson och André Larsson, Nätverket för fördjupad demokrati.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

I medvinden av den nyligen presenterade demokratiutredningen uppmanar Grön Ungdom (ETC 10/1) regeringen att sänka rösträttsåldern till 16 år för att delta i kommunvalet.

I Sverige råder en tro att vår samhällsordning är förfinad till sin renaste demokratiska form. Med ett sådant okritiskt synsätt på vad demokrati är och kan vara, är det inte konstigt att vissa drar slutsatsen att om vi bara utökar rösträttsåldern, ökar inkluderingen. Dessvärre är sänkt åldersgräns för rösträtten bara en justerad version av en passifierande samhällsordning där att rösta på representanter vart fjärde år ses som det ultimata demokratiska deltagandet.
 
Det är dags att vi gör upp med vår snäva syn på demokrati och istället diskuterar reellt deltagande i samhällets utvecklingsprocesser där människor tillåts kontinuerligt delta kollaborativt.
 
Vi måste börja se rösträtten som ett av många sätt att inkludera och bygga upp en demokratisk kultur där vi, som medborgare, även ser vår egen roll som aktivt deltagande samhällsutvecklare mellan valen. När Grön Ungdom och demokratiutredningen ser rätten att rösta som den viktigaste åtgärden för inkludering argumenterar de för blott en av mandatperiodens 1461 dagar.
 
Den som på allvar vill öka inkluderingen i den demokratiska processen måste se bortom det representativa och öppna upp för mer inflytande än vart fjärde år, oavsett ålder.

I den representativa demokratin uppstår två olika nivåer av deltagande medborgare – den vanlige röstaren och den partianslutne, som även påverkar alternativens innehåll. När den senare genom åren stadigt har sjunkit i medlemsantal till att idag enbart omsluta ett par procent av befolkningen, undergrävs också dess legitimitet.

Därför måste vi istället fråga hur vi inkluderar fler i den politiska organiseringen och hur vi bygger samhällsstrukturer som ger människor möjlighet att aktivt delta och påverka sin omgivning utöver sin partitillhörighet.

Istället för att lägga tid på symbolpolitiska luftslott borde vi fokusera på att engagera människor, i synnerhet unga, i samhällsutvecklingen i stort. Engagemang gror där den blir relevant och värderas. Genom att flytta besluten närmare de berörda, inkludera dem i samtalet och förankra processen i vardagen skapas en miljö där deltagande ger en direkt påverkan.
 
Vi tror lösningen ligger i att ge medborgarna förtroendet och egenmakten till direkt medbestämmande. Vi behöver utöka den demokratiska strukturen med lokalt baserade beslutsprocesser som binder ihop individens vardag med kollektivets gemensamma utveckling. På så vis skapar vi verklig inkludering, under årets alla dagar.
 
Jens Börjesson
André Larsson