Debatt: Delningsdagen 24 januari – vi gör årets fattigaste dag till den rikaste!

Den 24 januari brukar kallas för ”årets fattigaste dag” då dagen inträffar före löning och infaller månaden då alla räkningar för julklappsköp, jul- och nyårsfirande och ledighet betalats. Det gör dagen unikt väl lämpad att fokusera på hur vi bättre kan dela resurser; både klimatsmart och bra för plånboken. Genom att inrätta Delningsdagen förvandlas den till årets rikaste dag – vare sig det handlar om bilar och cyklar, kontor och affärslokaler eller verktyg och andra saker. 

Visste du att bilar står stilla 96 procent av tiden? Att en skruvdragare används i genomsnitt 15 minuter under sin livstid? Eller att kontor som hyrs används så lite som 10 procent av tiden? Ändå produceras nya bilar hela tiden, högarna av prylar växer och nya kontor byggs för att sedan eka tomma. Enorma mängder resurser går åt till att ta fram något som det redan finns ett överflöd av, istället för att nyttja de resurser som redan finns.

Med Delningsdagen vill vi belysa vad som kan åstadkommas genom bättre incitament för delning i stort och smått, för privatpersoner, näringsliv och offentlig sektor. Vi vill visa vilka enorma resurser det kan bespara, utan att vår välfärd minskar – tvärtom!

Verksamheter som betalar fullt pris för dyra kontor när man kanske bara är där 10 procent av tiden och bara använder halva ytan (inte ovanligt med det ökade distansarbetet), kan istället hyra ut i andrahand för att dela lokalkostnaden med andra verksamheter. På så sätt kan likviditeten förbättras och eventuella anställda räddas istället för att betala för uppvärmd luft!

Den som äger bil har tillgång till ett eller möjligen två fordon som ofta är antingen för små eller för stora för det aktuella behovet, medan bilpooler består av alltifrån små stadsbilar och rymliga kombibilar till minibussar och flyttbilar. 

Hemmafixaren äger sällan en komplett uppsättning kvalitetsverktyg. Men det får man tillgång till genom att låna dem av grannarna – vilket vissa appar kan hjälpa dig med – eller genom att hyra dem från lokala företag och på köpet stötta deras hållbarhetsomställning.

Genom att konsumera smartare kan vi även motverka den ökande skuldsättningen i Sverige. Kronofogden har visat att svenskarnas skulder ligger på 119 miljarder kronor, en ökning med 17 procent sedan 2022. Det är den högsta summan någonsin i Sverige. De vanligaste skulderna är underhållsstöd, fordonsrelaterade skulder, skatteskulder och skulder relaterade till konsumtion, bland annat lån och krediter. I nyheterna på SVT kunde man läsa 2022 att konsumtionslånen ökat med 80 procent på tio år. Framförallt är ökad näthandel en stor bov i dramat. Genom att reglera marknadsföring av konsumtionslån och sänka momsen på delningstjänster kan vi bryta detta destruktiva mönster.

Delning kan verka nytt, och fenomen som ”coworking” kan verka för ungt och hippt för vår livssituation och verksamhet. Vår reaktion blir då lätt att avvakta och hålla oss till det välkända ägandet. Men bibliotek är en oerhört välkänd, etablerad form av delning, hyra av skidutrustning en annan, att bo i hyresrätt eller i en korridor under studietiden och all form av kollektivtrafik är delning av fordon!

Vårt sista och kanske främsta argument för att dela mera är också det mest svårmätta: Tillit och trivsel. I tider då misstron växer och vi alltmer befinner oss i ”filterbubblor” med begränsad kontakt mellan varann och där ensamhet är en erkänd folksjukdom (en halv miljon svenskar lever i ofrivillig ensamhet), kan delningsekonomin bli en väldig tillgång. Genom delning av resurser delar vi även tid med varandra! Vi möts över kaffet på ett coworking-kontor eller för en studiecirkel i skolan på kvällar och helger, i grannskapets bilpool eller busstationen, på biblioteket eller på volontärdrivna gratisbutiker.

Så gör som vi, fira Delningsdagen den 24 januari och gör årets fattigaste dag till årets rikaste!