Debatt: De västsahariska flyktinglägren behöver akut stöd nu!

Den 22 och 23 september drabbades de västsahariska flyktinglägren i Saharas öken av svåra skyfall och därmed översvämningar. Det är framför allt flyktinglägret Dakhla som drabbats svårast. Skolor, sjukhus och infrastruktur har skadats och 350 familjer har förlorat sina hem, meddelar den västsahariska Röda Halvmånen. Skyfallen startade redan i augusti och har förstört tält samt bostäder och byggnader, som är tillverkade av lera. Det västsahariska hälsoministeriet har förklarat Dakhla som ett katastrofområde. Situationen i flyktinglägren som var mycket svår redan innan skyfallen har nu blivit än mer akut.

I Saharas öken lever sedan nästan 50 år tusentals västsahariska flyktingar under allt svårare förhållanden. De västsahariska flyktingarna flydde från Västsahara i samband med Marockos illegala ockupation av landet 1975, mot FN:s och den internationella domstolens vilja. FN hade beslutat att landet som tidigare varit en spansk koloni skulle avkolonialiseras. Marockos ockupation fortgår alltjämt och de västsaharier som valt att bo kvar i landet utsätts för ständiga trakasserier och förföljelse. Situationen har ytterligare förvärrats av det krig som återigen blossat upp som ett resultat av att Marocko 2020 bröt den långa vapenvila som rått sedan 1990. De västsaharier som bor i flyktinglägren vill inget hellre än att återvända, men då måste Marockos ockupation upphöra. Fram till dess har man inget val utan får stanna i något av de fem flyktinglägren.  

Flyktinglägren, som är belägna i Saharaöknen, kännetecknas av ogästvänliga förhållanden som gör storskaligt jordbruk och odling omöjlig. På grund av det karga ökenlandskapet går det inte att täcka behoven av livsmedel eller vatten på egen hand. Befolkningen är helt beroende av humanitärt bistånd från omvärlden för sin överlevnad. Det isolerade geografiska läget försvårar möjligheten till sysselsättning och inkomstkällorna är små. Flyktinglägren klassas som den näst längsta flyktingsituationen i världen.  

Nu minskar biståndet drastiskt samtidigt som allt fler flyktingar strömmar in i lägren från den befriade delen av Västsahara, som ett resultat av kriget. En svår situation riskerar nu att bli helt katastrofal. World Food Program, som funnits på plats i de västsahariska flyktinglägren sedan 80-talet, minskade i slutet av 2023 de månatliga matransonerna med 30 procent. Även UNHCR har minskat biståndet till flyktinglägren med 20 procent för 2024, något som direkt påverkar tiotusentals familjer.

En allvarlig matbrist uppstod under sommaren för den stora majoriteten av befolkningen i flyktinglägren. Nu har Röda korset skurit ner matransonerna till ett minimum. Tre av fyra gravida och ammande kvinnor lider av svår anemi. En tredjedel av alla barn led av kronisk undernäring redan 2022 visar en undersökning från UNHCR och World Food Program. Under de två åren som gått sedan dess har hälsoläget ytterligare försämrats.

Situationen blir allt mer akut på grund av matbrist och översvämningarna. På kort sikt behöver omvärlden öka det humanitära biståndet. Vi vill uppmana den svenska regeringen att göra en akut insats i den här svåra situationen och omedelbart bidra till att fylla gapet av förnödenheter i de västsahariska flyktinglägren, samt garantera ett mer långsiktigt stöd så länge det finns behov. I ett större perspektiv behöver Västsaharas rätt till självbestämmande infrias. Omvärlden kan inte tillåta att ett folk fördrivs till öknen där de i ett halvt sekel görs beroende av bistånd.