ETC Göteborg
Debatt: De blågröna struntar i folkhögskolorna
Dagens ETC
Folkhögskolorna är viktiga för nyanlända och personer som har svårt med vanliga undervisningsformer. De genererar arbetstillfällen och skapar samhörighet. Det menar dagens debattörer, och frågar sig varför de blågröna regionpolitikerna är så ointresserade av att driva skolorna vidare.Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.
Folkhögskolorna i Västra Götalandsregionen har uppmärksammats i en nyhetsartikel i ETC Göteborg. I artikeln intervjuas Marjan Garmroudi (V) som är ledamot i kulturnämnden och Eva Ternegren (MP) som är ordförande i folkhögskolestyrelsen. I artikeln citeras Eva Ternegren när hon säger ”Idag känns det som att folkhögskolorna hänger i luften litegrann. Varken staten eller kommunerna vill driva dem och regionen undrar om det verkligen är vår uppgift.”
Citatet får tala för det blågröna styret i Västra Götaland. Vi i Vänsterpartiet ser det som en betydelsefull del av det regionala utvecklingsuppdraget att regionen bedriver folkhögskolor som ett komplement till idéburna skolor. Vi ser en stor risk i att de blågrönas bristande engagemang för folkbildning i allmänhet, och folkhögskolor i synnerhet, riskerar att hämma de sex regionala skolornas utveckling.
Ett tydligt exempel på det blågröna ointresset är hanteringen i höstas av förfrågan från föreningen Selma om att ta över Göteborgs Folkhögskola. Av någon anledning tog det flera månader för ledningen att med en axelryckning konstatera att det inte verkade finnas majoritet för att ge bort skolan. Vänsterpartiet talade tidigt om att vi var emot överlåtandet. Vad den blågröna ledningen egentligen tyckte om att låta en nystartad förening ta över skolan, det vet inte vi i Vänsterpartiet. Det är ett ord som genomsyrar dessa partiers uttalanden om folkhögskolornas vara eller icke vara: de verkar oengagerade.
Västra Götalandsregionen bedriver idag sex av de 21 folkhögskolor som finns i Västra Götaland. Studieformen folkhögskola passar många som behöver en ny chans att få gymnasiebehörighet, eller en första chans för den som kommer från ett andra land. Skolorna har en viktig uppgift i ”Fullföljda studier”, en kraftsamling för att alla ska klara av en gymnasieutbildning. De blir allt viktigare om vi går in i en lågkonjunktur som höjer arbetslösheten och fler behöver kompetensutvecklas för en arbetsmarknad i ständig förändring, inte minst mot bakgrund av Arbetsförmedlingens nedskärningar.
Skolorna behövs för många nyanlända på deras väg i att finna sin plats i det svenska samhället. De är en del av det kulturella utbudet och utbytet på sina respektives orter. Skolorna har stor betydelse för den regionala utvecklingen i bred mening, även genom att ge arbetstillfällen och de är en del av det regionala utvecklingsuppdraget.
Vad av det här är det som den blågröna ledningen i Västra Götaland inte uppfattar som en uppgift för regionen?
