Idag samlas både romer och icke-romer vid minnesstunder runtom i Europa för att minnas den ohyggliga natten mellan den 2 och 3 augusti 1944 i Auschwitz-Birkenau. Den natt då nazisterna dödade nästan 3 000 romer – från olika grupper av europeiska romer – i gaskamrarna i Birkenau.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Drygt 20 000 romer mördades i Auschwitz-Birkenau. Hur många som dödades totalt sett är inte klarlagt men räknas i hundratusentals.

De förintades av nazisterna i massmord ute i skogarna, på gatorna och i andra koncentrationsläger. Många, även barn, hade dessförinnan utsatts för nazistiska medicinska experiment och/eller tvingats till sterilisering.

Andra fångar har vittnat om att romerna den 2 augusti 1944 först lurades att de skulle transporteras till ett annat läger för att i nästa stund ändå köras till gaskamrarna. De berättar om fruktansvärda skrik och att romerna måste ha förstått vad som skulle ske.

När vi talar om Förintelsen tänker vi i huvudsak på nazisternas brott mot judarna, något som gjort att det romerna utsattes för brukar kallas ”den glömda förintelsen”.

Det har många orsaker men våra inlärda fördomar mot romer har uppenbarligen bidragit till att så är fallet.
Och tyska domstolar använde under årtionden sig av argumentet att nazisterna inte riktade sig mot romer av rasmässiga skäl, som de gjorde mot judarna, utan snarare för att de var ”asociala” eller brottslingar, för att neka kompensation till romer som offer för nazisternas utrotning genom den slutgiltiga ”zigenarlösningen”.

Romerna är Europas största minoritet. De har utsatts för en lång historia av förföljelse, rasism, pogromer, lagar om assimilering, bannlysning eller att majoriteten hade rätt att ta deras liv utan rättsliga påföljder.

Ända till 1954 hade Sverige ett inreseförbud för romer. Vi kan bara ana vilka konsekvenserna blev för de som lyckades fly från nazisternas klor men som tvingades tillbaka av Sverige efter att det kommit fram att en del var romer.

I Europaparlamentet arbetar vi tillsammans med våra Gröna kollegor för att uppmärksamma romernas situation runtom i Europa. Unionens grundläggande rättigheter gäller även romer – som rätten till en dräglig bostad, likvärdig utbildning och hälsovård samt den fria rörlighet som allt fler börjar ifrågasätta för just romer.

Bland annat var vi med och tog initiativ till en resolution om romer som röstades igenom i april 2015. Europaparlamentet röstade då med överväldigande majoritet för att dels erkänna förintelsen av romerna under andra världskriget och dels att en europeisk dag bör ägnas åt att fira offren för förintelsen av romer under andra världskriget.

Resolutionen understryker också behovet av att bekämpa antiziganism på samtliga nivåer och på alla sätt, och betonar att detta samhällssyndrom är en särskilt ihållande, våldsam, återkommande och vardaglig form av rasism.

Resolutionen är historisk och firades av romska organisationer runtom i Europa och Norden. Den är en upprättelse och ett historiskt erkännande av Förintelsens romska offer, överlevande och deras familjer.

Den är också resultatet av många romska aktivisters och organisationers arbete som i över 70 år kämpat för att även romers historia rättvist införlivas i den gemensamma europeiska historien.

I dag är det er romer vi minns alldeles extra. Vi minns för att inte glömma.