Debatt: Därför bör vi alla rösta i årets val

I en artikel i Dagens ETC den 6 augusti uttrycker Katarina Mazetti tvivel om hon ska rösta i årets val. Hon antyder att ett skäl att rösta kan vara att utgöra motvikt mot SD som det mest dåliga alternativet. Sen antyder hon att de som är över 20 år inte skulle rösta eftersom ungdomarna kommer att drabbas mest av skövlingen av vårt klot. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Mazetti berör inte alternativen till parlamentarismen. Om man tvekar till att rösta ifrågasätter man parlamentarismens betydelse. Då bör man begrunda vilket styrelseskick man vill ha i stället.

Parlamentarismens genombrott i Sverige brukar dateras till 1919 då riksdagen beslutade att införa allmän rösträtt till riksdagen för kvinnor. Dock dröjde det länge innan allmän rösträtt infördes för alla medborgare. Inskränkningar fanns länge gällande krav på skattebetalning, straffrihet, att ej vara omyndigförklarad, att ej vara i konkurs, att ej få understöd och att ej bo i utlandet. Inskränkningen gällande omyndigförklarade togs inte bort förrän 1989. Inga av de framsteg som gjorts gällande den allmänna rösträtten har kunnat ske utan strid mot de grupper som velat ha kvar sina förmåner och prioriteringar.

Av tradition är rösträtten knuten till medborgarskapet och nationalstaten. Rösträtt i kommunalvalen har nu även utländska medborgare som varit folkbokförda i landet tre år respektive 30 dagar för EU-medborgare. Många anser att överstatlighet medför inskränkningar i demokratin och ser det som ett argument mot EU. Jag menar att EU behövs i frågor som bäst avgörs på den nivån. Frågor gällande klimatpolitik, migration, handelsavtal, internationell brottsbekämpning mm bör avgöras på denna nivå och det innebär ingen inskränkning i demokratin när vi kan rösta till EU-parlamentet. På samma sätt fast i andra riktningen innebär vår långtgående kommunala självständighet ingen inskränkning i demokratin.

Stina Oscarson diskuterade i en intressant serie artiklar 2017 i veckomagasinet ETC villkoren för demokratin. Hon berör bland annat varför vi ska ha demokrati från det resonemang statsvetaren Jason Brennan för i boken ”Efter demokratin – Argument för ett nytt styrelseskick” (2017). Han menar att vi borde införa ett expertstyre eftersom vi då skulle kunna lösa problem på ett effektivare sätt. Styrelseskicket ses då enbart som ett medel för att få ett bättre samhälle. Oscarsson hamnar i slutsatsen att demokratin både är ett medel och ett mål i sig.

En fråga som berör demokratin är vilka grupper den bör omfatta. Nu handlar denna fråga främst om vilken rösträttsålder vi bör ha. Vi har hamnat vid myndighetsåldern men det borde diskuteras mer att sänka rösträttsåldern utifrån de stora hot vi ser mot kommande generationer.

Samtidigt visar en undersökning av företaget Kairos Future (refererad i Dagens ETC den 5 augusti) att 54 procent av de unga i åldern 16–25 år tycker att det är ett ganska bra eller ett mycket bra förslag att låta experter och inte regering och riksdag besluta vad som är bäst för landet. 51 procent av de unga är osäkra eller tycker att det inte är en rättighet att få rösta i riksdagsval ”om man inget vet om politik”. Man kan utifrån dessa siffror fråga sig om skolan lever upp till sitt uppdrag att främja demokratin.

Demokratin är i dag hotad på många sätt. Ett hot utgör nyliberalismen som ser det som ett ändamål att minska den offentliga sektorns makt. Alla avregleringar och privatiseringar borde diskuteras med utgångspunkt hur de påverkar demokratin. Nu har de skett på ett aningslöst sätt utifrån ideologin att kapitalismen löser alla frågor på bästa sätt. Demokratins villkor borde även diskuteras mer vid förhandlingarna om frihandelsavtalen typ TTIP och CUETA.

Ett annat dilemma för demokratin är att långsiktiga problem som klimathotet, FN:s hållbarhetsmål med mer inte får tillräckligt utrymme i valrörelsen. Demokratin har svårt att hantera långsiktiga problem.

Det kanske mest akuta hotet mot demokratin är när parlamenten i olika länder som Ungern, Polen och Turkiet röstar för inskränkningar i demokratins grundvalar som yttrandefrihet, oberoende rättsväsende och mänskliga rättigheter. I det perspektivet är det ytterst oroande att ett fascistiskt parti för första gången kan få inflytande på regeringsbildningen i Sverige (bortsett från regeringen Bildt som regerade med Ny Demokrati som vågmästare 1991–1994). Vi har i Sverige ett svagt skydd för demokratin i grundlagarna och det är även av det skälet viktigt att rösta för att minska inflytandet från auktoritära partier.

Att mota SD från att få inflytande på regeringsbildningen är i sig ett skäl nog för att rösta den 9 september. Alla som kämpat för rösträtten skulle nog stämma in i denna analys. Ytterligare ett skäl att rösta är att valdeltagandet är en måttstock på demokratins legitimitet.