Debatt: Dags för köttskatt

Den klimatskadliga nötköttsproduktion bara ökar. Minskas den inte snart riskerar hela den svenska miljöpolitiken att haverera. Det är dags att införa en köttskatt, skriver Per-Anders Jande och Jonas Norberg, från organisationen Svensk mat- och miljöinformation.

Rykande färska siffror från SCB och Jordbruksverket visar att nötköttskonsumtionen skenade under det första halvåret 2013. Den steg med 7,9 procent och den har därmed totalt ökat med 80 procent de senaste 30 åren. Miljökostnaden är enorm eftersom nötköttet är jordbrukets stora klimatbov. Därför är det nu dags att införa en koldioxidskatt på animalier.

Idag, fredag, släpps den femte alarmrapporten från FN:s klimatpanel som visar att jorden värms upp i en allt snabbare takt. Enligt Naturskyddsföreningens rapport Kött och klimat – Matens värstingar kommer nästan en tredjedel av de svenska hushållens klimatpåverkan från maten och den största delen kommer från köttkonsumtionen. Enligt FN-rapporten Outlook 2012 står köttet för upp till en fjärdedel av världens växthusgaser och nötköttet är den viktigaste faktorn.

Det klimatskadliga nötköttet är värdemässigt det största köttslaget som produceras i Sverige och det har dessutom en naturlig koppling till en annan klimatvärsting – mjölkproduktionen.

Men köttindustrin med Lantbrukarnas riksförbund i spetsen arbetar ändå politiskt för att öka produktionen av nötkött och grönmålar detta faktum genom kontinuerliga klimatkampanjer för lokalproducerat svenskt kött och för att minska matsvinnet. Det vilseleder allmänheten.

Fakta är att svenskt kött vållar ungefär lika stora utsläpp som kött från andra EU-länder. Enligt FN-rapporten Livestock’s Long Shadow härstammar mindre än en tiotusendel av den globala djurhållningens klimatpåverkan från transporter. Huvuddelen av matsvinnet sker från gröda till färdig kotlett.

Ungefär 90 procent av energin försvinner i produktionsledet, något vi inte kan påverka genom att minska matsvinnet i våra hem. Och en minskning av matsvinnet åstadkoms definitivt inte av pr-kampanjer utan genom konkreta ekonomiska styrmedel, exempelvis genom en koldioxidskatt på kött, eftersom folk slänger mindre av det som är dyrt.

Nyckeln för att begränsa växthusgasutsläppen från mat i Sverige är att reducera konsumtionen av animalier i allmänhet och nötkött i synnerhet. Det visar en aktuell rapport från tre energi- och miljöforskare på Chalmers, Scenarier för klimatpåverkan från matkonsumtionen 2050.

Resultaten visar att växthusgasutsläppen från svenskarnas matkonsumtion år 2006 var 1,5 ton per person och år. Utan åtgärder beräknas utsläppen år 2050 till 1,9 ton. Som referens skulle de minskas till endast 0,3 ton om svensken skiftade över till en vegetarisk diet, i kombination med tekniska åtgärder och utfasning av fossil energi inom jordbruket. Köttreduktionen står för den största utsläppsbesparingen och kan ensam halvera utsläppen från svenskarnas matkonsumtion.

Utan en köttskatt med avseende på växthusgaser riskerar den svenska mat- och miljöpolitiken att haverera. Därför är det rimligt att utvidga och generalisera koldioxidskatten till att även innefatta maten. Grön skatteväxling i livsmedelssektorn kan snabba på omställningen till en mer hållbar livsmedelsproduktion.
Per-Anders Jande
Jonas Norberg
Svensk mat- och miljöinformation