Debatt: Dags för hållbara transporter

Transporter står för en tredjedel av våra klimatutsläpp. För att minska utsläppen och ha en rimlig chans att nå klimatmålen måste vi planera noga för att minska transporterna på våra vägar.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Enligt uppgift från Ekot den 15 mars beordrade näringsdepartementet att en klimatrapport togs bort ur inriktningsunderlaget till nästa infrastrukturplan. Klimatrapporten innehåller betydelsefulla slutsatser om att järnvägssatsningar måste öka och biltrafiken måste minska för att klimatmålen ska nås. Rapporten borde självfallet vara utgångspunkten för planeringen av vår framtida infrastruktur. Att regeringen väljer att nonchalera en sådan inriktning går stick i stäv med dess egna formuleringar om att Sverige ska vara ett av de första fossilfria välfärdsländerna och sträva efter en hållbar näringspolitik.

För att skapa förutsättningar för vårt näringsliv att ha tillgång till hållbara godstransporter krävs ökade satsningar både för att stärka underhåll och kapacitet på befintliga järnvägar och för att bygga nya järnvägar. En stor andel av dessa järnvägssatsningar måste ske utanför storstäderna för att våra råvaror ska kunna transporteras med låg klimatbelastning. För Norrland och landsbygden ger detta nödvändiga förutsättningar för ett hållbart näringsliv och frigör kapacitet även för persontrafiken.

Den tyngre industrin i Sverige efterfrågar mer tillförlitlig järnväg för att kunna frakta gods. Det är ett mysterium att både den tidigare borgerliga regeringen och den nuvarande regering väljer att sätta dövörat till mot den tunga industrin när de så tydligt påtalar att de behöver tillförlitlig järnväg med ökad kapacitet.

Näringslivets transportråd som samlar alla Sveriges stora företag, har också tydligt uttalat att de har en stark önskan att det nu ska satsas på järnvägen. En sådan inriktning stöds även av utredningen ”En fossilfri fordonsflotta på väg” som togs fram under den borgerliga regeringen. Vi behöver inte utbyggnad av stora motorleder som ökar trafiken, i stället för att minska den. Givetvis måste investeringar även göras på vägsidan, men investeringar som ökar tunga transporter på väg där järnväg är att föredra måste undvikas.

Landsbygdskommittén, där alla partier sitter med, har också precis presenterat sin rapport, som påtalar att det är nödvändigt att bygga infrastruktur i hela Sverige. Norrbotniabanan är en viktig prioritering som skulle bidra till effektivare transporter. Enligt Trafikverket skulle transportkostnaderna för godstrafiken minska med 30 procent, och restiderna för persontrafiken halveras om Norrbotniabanan byggdes. En förstärkning och utökning av kapaciteten av järnvägen krävs i hela landet. Underhållet måste fungera för att vi ska kunna transportera gods och resa hållbart.

Det är därför dags att näringsminister Mikael Damberg svarar på om han är beredd att lyssna på näringslivet och de största företagen i Sverige? Menar regeringen på allvar att klimatmålen kan nås utan större andel godstransporter på järnväg och sjöfart? Delar regeringen utredningen En fossilfri fordonsflottas uppfattning att en minskning av vägtrafikens utsläpp med 80 procent till 2030 bör vara en ram för planperioden 2018–2029?

Vänsterpartiet anser att en hållbar ekonomi byggs genom att ge ökad möjlighet att transportera sig hållbart i en ekonomi där transporter är ofrånkomliga. Klimatfrågan har stått tillbaka länge i infrastrukturplaneringen. Som litet land så har vi störst möjlighet att påverka klimatomställningen genom att föregå som positivt exempel.