Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Dags att styra upp en jämställd chefskår

”Att låta näringslivet självt ta sig an hindren mot en jämställd chefskår har inte varit effektiv nog”, skriver Annika Elias, Ledarna.
”Att låta näringslivet självt ta sig an hindren mot en jämställd chefskår har inte varit effektiv nog”, skriver Annika Elias, Ledarna. Bild: Bild: Kalle Assbring

Dagens ETC

Strategin att låta närings­livet självt ta sig an hindren mot en jämställd chefskår har inte varit effektiv nog. Det är hög tid att politiken kliver in och tar sitt ansvar, skriver Annika Elias, ord­förande för Sveriges chefs­organisation Ledarna.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Vi på Ledarna, Sveriges chefsorganisation, kartlägger årligen jämställdheten i den svenska chefskåren. Bland annat tittar vi närmare på de 50 största företagen i Sveriges samtliga 21 län. Av dessa 1 050 företag har endast strax över hundra en kvinna på vd-posten. I Stockholm är siffran bara 10.

Om man ser till hela chefskåren, inte bara vd:ar, kommer det i nuvarande takt att dröja till 2030 innan det finns lika många kvinnliga chefer som manliga i Stockholm. Som jämförelse räknar den statliga utredningen ”Fossilfrihet på väg” med att alla bilar i Sverige kan drivas helt utan bensin och diesel 2030. Det borde vara en tuffare nöt att knäcka än en jämställd chefskår.

Under de senaste åren har andelen kvinnliga chefer ökat totalt i Sverige med mindre än en procentenhet per år. I privat sektor är ökningen ännu mindre. Strategin att låta närings­livet självt ta sig an hindren mot en jämställd chefskår har inte varit effektiv nog. Det är hög tid att politiken kliver in och tar sitt ansvar. Och en av de viktigaste åtgärderna är en mer individualiserad föräldraförsäkring.

Förra året firade föräldraförsäkringen 40 år, men fortfarande är föräldraskapet ojämlikt. Sett till hela landet tar kvinnor ut tre fjärdedelar av familjens föräldrapenning fram tills barnet fyllt åtta år. I Stockholm tar kvinnor ut något mindre än rikssnittet.

Som förklaring till föräldraskapets ojämlikhet nämns ofta att familjer på grund av strukturella löneskillnader mellan män och kvinnor tjänar på att kvinnan är hemma längre än mannen. Den typen av ekonomiska argument har gång efter annan motbevisats – även kvinnor som tjänar mer än sina män tar generellt ut mer föräldraledighet. Istället handlar det om normer och strukturer i samhället som påverkar hur vi beter oss utan att vi riktigt funderar över varför. Dessa normer kan till del påverkas av företagen själva, men utan politiska åtgärder står sig deras insatser slätt.

Därför är det positivt att politikerna förespråkar en ytterligare månad vigd åt pappan. Vi på Ledarna hade gärna sett att man gått ännu längre. Vi är övertygade om att en mer individualiserad föräldraförsäkring är ett viktigt steg mot att fler kvinnor än idag både skulle vilja och kunna ta sig upp till de högsta chefspositionerna.

Jag hoppas att den tredje pappamånaden är ett första tecken på att politikerna är beredda att ta sitt ansvar för ett jämställt arbetsliv, på allvar. Förändring väcker alltid starka känslor, och föräldraförsäkringen berör många. Men precis som vi chefer måste också politiker emellanåt våga fatta tuffa beslut. Det brukar kallas ledarskap.