Debatt: Dags att sluta vänta på högerns miljösamvete

Klimatet och de globala miljökatastroferna illustrerar tydligt marknadens misslyckande. Nu måste alla som värnar om miljön och klimatet våga ta politisk ställning för en grön skatteväxling, skriver Erik Thor.

De har sagt i många år nu, att marknaden ska lösa klimatproblemen, att det är en global fråga, att vi inte vet säkert, att vi inte kan veta, att det är någon annans ansvar: så låter alltid marknaden. Det är alltid på en okänd entitet, en osynlig hand, eller ett fientligt land som klimatbördan ska ligga. De ska bära konsekvenserna av våra utsläpp, som vi har här och nu i västvärlden.

Men undanflykterna håller inte längre. Det är bara vänsterpartierna som kan tackla klimathotet och konsekvenserna av miljöförändringarna. Marknaden har misslyckats, och högerns prat om globala samarbeten och förhandlingar har varit kodspråk för ”stoppa huvudet i sanden” eller ”tryck på snoozeknappen.”

Det som en gång i tiden varken var höger- eller vänster, har blivit en vänsterfråga, och seriösa miljöreformer drivs idag bara av politikens vänsterkrafter. Klimatet och de globala miljökatastroferna illustrerar nämligen tydligt marknadens misslyckande. I dagens kapitalistiska samhälle har vi börjat värdera människor, människors arbete och människors kreativitet lägre än prylar, konsumtion, och utvinning av naturresurser. Vi tar ut för mycket skatt på arbete, och för lite på marknaden och konsumtionssamhället.

Konsumtionssamhället har blivit så pass överhettat att det numera finns starka skäl till att höja skatten på marknaden och kapitalismen, och starka skäl att sänka den på människor och deras arbete. Återställer vi balansen kan vi åter gå mot ett samhälle med mer hantverkande, fler småföretag, fler jobb i välfärdssektorn och mindre vinster i skatteparadisen.

Tar vi ut mer skatter på bolagens vinster kan vi minska privata bolagens skatteplanering och vinstuttag och skapa rättvisa på marknaden. Då får vi behålla mer pengar i plån­boken, efter skatt, samtidigt som vi betalar för de miljöutsläpp våra liv orsakar. Högre skatter på egendom och konsumtion skapar ett samhälle där det vi gör och är som människor är viktigare än det vi producerar och köper i marknaden. Jag ser en grön skatteväxling till en väg till en solidarisk grön ekonomi. En växling där vi vidgar mänskliga friheter och rättigheter, och begränsar marknadens miljöförstöring och marknadens utnyttjande av människor.

Många säger att vi inte pratar om klimathotet. Det beror på att vi inte tar kampen för alternativet. Den globala miljörörelsen måste våga ta politisk ställning för en grön skatteväxling, för gröna investeringar, för tåg, för spårvägar, för vår skog och våra naturområden. Den gröna rörelsen måste också gå hand i hand med vänsterrörelserna för fackliga och mänskliga rättigheter, för global solidaritet och humanism. Konflikten som vi haft sedan 80-talet, om gröna frågor och vänsterfrågor, är över.

De gröna försökte en gång i tiden sträcka ut en hand åt höger. Men högern lämnade walkover. Globalt tar knappt ett enda borgerligt parti frågan på det allvar vänsterpartierna gör. Marknadsliberalerna har nämligen inte utvecklat den moraliska kapaciteten att se begränsningarna av deras miljöförstöring än, och vi har inte längre tid att vänta på dem: det är dags att börja bygga en rent rödgrön rörelse för en värld där marknaden är människans egendom, istället för en där människan och miljön blir ett passivt offer för en kall marknad.