Debatt: Dags att sätta stop för lidandet bakom vår mat

Tomatplockare från regionen Puglia i södra Italien, varav stor del är invandrad arbetskraft, har i intervjuer berättat för Oxfam att deras arbetsdagar ofta börjar 03.30 och varar i upp till 11 timmar i sträck, ofta utan raster. Att plocka 300 kilo tomater ger dem en lön på runt 3.50–4.50 euro, vilket resulterar i en timlön på runt 4.20 euro. Många bor i slumområden utan rinnande vatten och elektricitet. Tomaterna de plockar hamnar i mataffärer i Europa och köps av kunder som inte har en aning om att de bidrar till misären för arbetare i EU. 

Oxfam har tidigare rapporterat om könsdiskriminering, sexuella trakasserier och våld i Italiens frukt- och grönsakssektor där kvinnor exempelvis får 20–30 procent mindre betalt än män för samma arbete. De löper dessutom mycket större risk att utsättas för utpressning, sexuellt utnyttjande och trakasserier på sina arbetsplatser. Flera fall av sexuella övergrepp och utnyttjande av arbetare har dokumenterats, till exempel i provinsen Ragusa på Sicilien, Europas tredje största producentområde av grönsaker, där över 2 000 kvinnliga rumänska jordbruksarbetare kan vara offer för arbetsförhållanden som innefattar tvångsarbete och fruktansvärda maktmissbruk. 
 

Det här är inga unika exempel. Tusentals arbetare har liknande vittnesmål från livsmedelsbranschens fabriker och jordbruk runt om i världen. Räkor från Indonesien och Thailand, ananas från Costa Rica, bananer från Filippinerna och Ecuador och vindruvor från Sydafrika- många produkter i våra matkassar produceras med mänskligt lidande som en ingrediens. 

De nya reglerna är ett viktigt steg för att få slut på lidandet bakom vår mat. Exploaterande system är ett utbrett problem men är svåra att dokumentera på grund av rädsla i leverantörsleden. Leverantörer drar sig för att framföra klagomål på grund av rädsla att straffas av matvarukedjorna.

Rädslan för att tala ut speglar den ökande maktojämlikheten i livsmedelsbranschen. Medan matvarukedjornas makt har lett till allt mer skamlösa krav på sina leverantörer har samtidigt arbetares rätt till organisering urholkats och deras förhandlingsmöjligheter minskat i många av de länder vi handlar mat ifrån. 

Effekterna är förödande. En undersökning från Oxfam visade att ingen av de undersökta arbetarna, som varit involverade i produktionen av 12 vanliga matvaror som juice, kaffe, bananer och ris från olika länder i världen, tjänar en lön som går att leva på.

Den nya europeiska lagstiftningen kommer att skydda producenter från hela världen och täcka in alla livsmedel som köps av återförsäljare inom EU, var än produkterna kommer ifrån. Men detta kommer bara att ske om Europeiska kommissionen, regeringar och civilsamhällesorganisationer tar tillfället i akt och gör sin del. 

EU bör annonsera den nya lagstiftningen i producentländer, särskilt i utvecklingsländer, och medlemsstater måste säkerställa att nationella myndigheter som har till uppgift att tillämpa reglerna i hela EU kan undersöka och införa sanktioner mot företag som inte uppfyller kraven. Endast när lagen verkställs kommer den att sätta stopp för systemen som tvingar in livsmedelsproducenter i fattigdom, oavsett om de är mjölkbönder i Belgien eller druvplockare i Sydafrika.

En viktig funktion i den nya lagstiftningen är icke-statliga organisationers rätt att lämna klagomål å leverantörers vägnar. Icke-statliga och civilsamhällesorganisationer har nu ett viktigt verktyg för att kämpa emot rädslan i de globala livsmedelsförsörjningskedjorna. De har ett ansvar att stå upp mot utnyttjande och hjälpa arbetare och producenter att lämna in klagomål när det behövs. 

Det nya direktivet är viktigt för kampen mot orättvisa handels­metoder. Nu måste regeringar, civilsamhället och Europeiska kommissionen använda det för att sätta stopp för lidandet bakom vår mat. 

Marissa Ryan
Chef för Oxfams EU-kontor

Robert Höglund
Kommunikationschef Oxfam Sverige

Oxfam är en global hjälporganisation som kämpar för människor
i fattigdom och kris i över 90 länder.