Debatt: Dags att lyfta barnperspektivet i stadsplaneringen

Stockholm har växtvärk. Är de nuvarande förtätningsplanerna en optimal lösning för framtiden, eller redan omoderna? Förskolebarn har allt frekventare endast en rastgård som möjlighet för utevistelse. Husen blir allt högre, innergårdarna ter sig som ruffiga schakt dit solen inte når. Möjligen planeras ”parker” i de nya bostadsområdena som i bästa fall kan ses som en ynklig rabattliknande anläggning i ett annars mycket olämpligt habitat för arten Homo sapiens, speciellt för dess barn. Befintliga parker i innerstaden klarar snart inte längre trycket från en växande innerstadsbefolkning. Den naturliga grönskan slits ner och ersätts med konstgräs som inte tillåter spill från t.ex. matsäckskorgar av hygieniska skäl. En riktig gräsmatta tar hand om lite utspilld saft, kakor och kaffe, eller barnkiss, en del av naturen som den är.

I närorternas stadsplanering tas allt fler grönområden i anspråk, inte minst för bilvägar. Exempelvis tog Stadsbyggnadsnämnden nyligen beslut om ett förslag där stora delar av Hammarbyskogen samt delar av Nytorps Gärde ska exploateras. En planerad bilväg kommer att skära rätt igenom hjärtat av Hammarbyskogen och förstöra naturmark som dagligen besöks av barn från förskolor från hela Stockholm då skogen ligger på bekvämt promenadavstånd från tunnelbanestation Hammarbyhöjden. På vägen dit behöver endast en lokalgata passeras, sedan är det fritt fram för den sortens aktiviteter som främjar en sund utveckling såsom kreativ lek och nya upptäckter. Stockholms stad har dessutom klassat skogen som ett ekologiskt viktigt område.

Fri rörlighet är nödvändig för barns fysiska och mentala utveckling. I utemiljöer som sporrar till fri lek är chansen mycket stor att barnen får tillräckligt mycket fysisk aktivitet. Att springa runt och leka i naturmark lindrar också koncentrationssvårigheter. Forskning visar att barn med ADHD koncentrerar sig mer efter att ha vistats i grönområden. I dag utsätts barns hjärnor för många stimuli, främst från tv och datorskärmar. Det ställer andra krav på miljön som en plats för mental återhämtning, då är naturmark och grönska oumbärliga. Som en extra bonus är skogs- och naturmark en garant för lagom UV-exponering från solen, det vill säga en exponering som ger tillräckligt mycket sol för vitamin D-bildning, men som även skyddar så att skadlig överexponering undviks.

Att exploatera stadsnära naturmark är en dålig ekonomisk och social investering. En bilväg drar till sig mer trafik, sålunda även mer buller och utsläpp av farliga partiklar och gaser. Dylika luftföroreningar inverkar menligt på lungornas utveckling och medför – förutom cancerrisker och hjärtinfarkter senare i livet – även förhöjt blodtryck hos barn.

Det blir i längden kostsamt att ignorera barnperspektivet eftersom en plattform för en hälsosam uppväxt försvinner i staden med nuvarande stadsplanering. Plan- och bygglagen säger att hänsyn ska tas till behovet av parker, grönområden och lämpliga platser för lek, motion och annan utevistelse inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse.

Exploateringen av Nytorps Gärde och Hammarbyskogen kommer att prejudicera för vidare exploatering av stadsnära gamla grönområden. Människan behöver dem, de kan inte återskapas och bidrar dagligen till folkhälsan. Vi uppmanar våra politiker att ta folk-, barnhälso- och miljöperspektivet på allvar. Vi måste bevara kvarvarande naturmark, vi behöver fler grönområden, inte färre. Vi behöver träd och grönska som kan hantera de stora regnmängder som klimatförändringen ger, vi behöver skog som renar luften och levererar gratis ekosystemtjänster. Vi behöver naturmark för barnens behov av lek, kreativitet och rörelse.