Debatt: Dags att göra ekocid till ett internationellt brott

Under året som nyss gick mot sitt slut kunde klimatförändringarnas konsekvenser inte längre ignoreras; de brinnande skogarna var för många, bränderna för stora. Miljontals människor gick på gatorna för att kräva handling. Men handling motsvarande situationens allvar lyser fortfarande med sin frånvaro; året avslutades med FN:s klimatmöte i Madrid, där länderna inte ens kunde komma överens om reglerna inom det fyra år gamla Parisavtalet. Och samtidigt som den ena handen försöker räkna ut hur utsläppen ska bokföras, gräver den andra efter nya fyndigheter i den fossila tunnan.

Men den som tittade mot Haag istället för Madrid blev desto mer hoppfull. Under klimatmötet hände nämligen spännande saker vid Internationella Brottsmålsdomstolen (ICC). För första gången lyftes frågan om storskalig miljöförstöring, ekocid, som internationellt brott. Representanter för Tuvalu och Maldiverna tog upp frågan för diskussion inom FN:s Romstadga. 

Romstadgan reglerar ICC:s verksamhet och omfattar sedan tidigare folkmord, krigsbrott, aggressionsbrott och brott mot mänskligheten. Det är inte första gången ekocid lyfts här. Redan när Romstadgan förhandlades fram på 90-talet var ekocid med på agendan. Det ströks i ett sent skede; enligt de FN-observatörer som var med efter lobbying. Det är inte svårt att se varför. En stor del av världens internationella investeringar går till projekt som innebär storskalig miljöförstöring. I en tid när klimatet, naturen och matjorden är hotade på global skala gör vi fortfarande vinst på verksamheter som bryter ner dessa livsuppehållande system, i en global ekonomi som i princip helt saknar regler för att värna om livet på Jorden.

Världens ledare verkar emellertid inte vara så intresserade av några lagliga begränsningar för utnyttjandet av ekosystem. Kanske inte, men faktum är att det finns ett mycket starkt stöd för tanken att storskalig miljöförstöring är brottsligt. Enligt en undersökning utförd 2018 på uppdrag av Greenpeace International instämmer 79 procent av de tillfrågade i påståendet ”Brott mot naturen borde vara åtalbara likt brott mot mänskligheten”. (42 procent ”instämmer fullständigt”, 37 procent ”instämmer”). Undersökningen omfattar nästan 24 000 personer från 21 länder över hela världen. När påve Franciscus i november uppmanade det internationella samfundet att erkänna ekocid som ett femte brott mot freden har han därför starkt folkligt stöd. 

Sverige, som är en av parterna i Romstadgan, kan göra gemensam sak med Tuvalu och Maldiverna och föreslå storskalig miljö­förstöring som internationellt brott. Det skulle vara ett möjligt första steg mot en mer hälsosam global ekonomi, inom ett redan existerande ramverk. Att göra något brottsligt har intressanta konsekvenser ur minst två perspektiv. Det ena är finansiellt; att något är moraliskt tvivelaktigt brukar inte hindra investeringar (undersök vad dina pensionsfonder investerar i och du hittar såväl fossila bränslen som klusterbomber). Men lagen utgör tydliga riktlinjer för investeringar; ingen vill investera i något som kan vara brottsligt. Det andra perspektivet är ett möjligt skifte i samhällsnormer. Det är med hjälp av lagen vi avgör vad som är rätt och fel, viktigt och mindre viktigt. Lagar och värderingar är kommunicerande kärl.

Detta kan vara den verkligt stora effekten av att kriminalisera ekocid på högsta nivå; en gemensam förståelse av att naturen är viktig och att skyddet av ekosystemen bör ha högsta prioritet.