Debatt: Dags för Alliansen att ta endometrios på allvar

Trots att nästan var tionde kvinna har endometrios tas inte sjukdomen på allvar. Vi kräver en strategi för att öka kunskaperna, skriver Tomas Melin (MP) och Pia Ortiz Venegas (V).

Endometrios är en folksjukdom som drabbar ungefär var tionde kvinna i fertil ålder. För många innebär det ett stort lidande. För en del innebär det så svår smärta att kvinnan behöver sjukskriva sig regelbundet. Ofrivillig barnlöshet är en annan allvarlig konsekvens och 2011 dog faktiskt en person på grund av sjukdomen.

2007 tog Stockholms läns landsting fram en fokusrapport om endometrios. Där slogs bland annat fast att det saknades en tydlig vårdkedja och att det är svårt att som patient få en korrekt diagnos. Det tar i genomsnitt nio år från sjukdomsdebut till att få rätt diagnos. Den drabbade kvinnan behöver också söka läkarhjälp många gånger innan hon får hjälp. 

Patienter uppger att de ofta blir avfärdade och att deras problem inte tas på allvar. En vanlig myt är att svår mensvärk är något helt normalt, särskilt bland unga tjejer. 

Sedan rapporten publicerades 2007 har ett endometrioscentrum startats på Karolinska sjukhuset och en del informationsinsatser, främst riktade till läkare, har genomförts. Men sedan tycks frågan ha hamnat i skugga i Stockholms läns landsting. 

Miljöpartiet och Vänsterpartiet har drivit på, först genom en interpellation 2013 och sedan genom en gemensam motion under förra året. På landstingsfullmäktige på tisdag 20 januari behandlades vår motion.

I motionen yrkar vi på följande: 

• att en strategi ska tas fram för att öka kunskapen om endometrios både hos allmänhet och på distriktsmottagningar, skolhälsovård, ungdomsmottagningar och annan primärvård 

• att landstinget utvärderar de insatser som gjorts sedan 2007. 

Landstingsalliansen gick med på att utvärdera verksamheten på Endometrioscentrum i Huddinge. Det är ett steg i rätt riktning och det innebär öppningar för att stärka den verksamheten framöver. I en sådan utvärdering är det viktigt att bland annat undersöka om dröjsmålet mellan insjuknande och diagnos har minskat.

Vi är glada att konstatera att våra försök att uppmärksamma frågan ger viss effekt. Men fortfarande väljer Alliansen att blunda för behovet av ökad kunskap hos allmänhet och primärvård. 

Om var tionde kvinna drabbas och sjukdomen ofta uppträder redan i tonåren kan man rimligtvis anta att varenda högstadieskola i landet har flera drabbade flickor i sin elevkår. Då är frågan: Hur många av dem känner till att den här sjukdomen ens existerar?

Okunskapen är ett centralt problem. Mats Olovsson, professor och överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala beskriver i en artikel i internetmedicin.se problematiken på följande sätt: ”Många studier visar att de flesta med endometrios utvecklar symtom redan under tonåren, inom något eller några år efter första mens. (…) Besvären missförstås ofta av skolsköterskor, ungdomsmottagningar, husläkare, gynekologer och annan vårdpersonal.”

Till och med på Vårdguiden, som landstinget hänvisar till, möts man av missvisande vägledning. Vid en sökning på ”mensvärk” får man upp råd om att lägga en värmeflaska på magen och söker man på ”mensbesvär” får man veta att: ”Menssmärtor hos unga kvinnor är mycket vanligt och är inte tecken på sjukdom.”

På tisdagens fullmäktige lyfte vi återigen vikten av att kvinnors problem med endometrios tas på allvar. Det är dags att på allvar sparka igång arbetet med att ge kvinnor rätt till diagnos och därmed minska lidandet.

Tomas Melin (MP) 
ledamot Stockholms läns landsting

Pia Ortiz Venegas (V) 
ledamot Stockholms läns landsting