Debatt: Dagens trångboddhet – ett allvarligt problem

Det är svårt att få bostad i Göteborg, särskilt för de familjer som behöver större lägenheter. Orsaken är bostadsbristen och att den osäkra bostadsmarknaden inte är anpassad till dagens behov. Väntetiden kan vara upp till sju års väntan och bostadsbrist och trångboddhet är ett större problem än bara bostadsfrågan. 

Vi är oroliga över att detta inte tas på större politiskt allvar. Det är ett problem att kommunen i dag bygger för den befolkning de vill ha och inte för den man har för tillfället. Det behövs en omfattande satsning på billiga hyresrätter som alla har råd med.

 Enligt Rädda barnens barnfattigdomsrapport lever omkring 230 000 svenska barn i ekonomisk utsatthet. Tiotusentals av dessa barn bor i familjer som är trångbodda. Risken för barn att hamna i ekonomisk utsatthet är störst i storstädernas miljonprogramsområden, för barn till föräldrar med utländsk bakgrund och för barn till ensamstående föräldrar.

I slutet av augusti saknade 228 familjer i Göteborg bostad, omkring 130 av dem från stadsdelen Angered. 

Trångboddheten innebär att barn far illa. Det är ett stort problem för de drabbade, men även för hela samhället. Det är påfrestande för familjer och det påverkar barns skolresultat negativt att inte ha tillgång till studiero om man har många syskon och måste flytta runt hela tiden. Det leder också till:

Känsla av maktlöshet över sin situation.

Krockar med barns rörelsemönster.

Saknad av vila och ro.

Saknad av meningsfull fritid och lek.

Alldeles för lite egen tid.

Psykiska utmaningar och långvarig stress.

De politiska effekterna är allvarliga då det underlättar för de krafter som vill ställa grupper mot varandra och det ökar segregation och känslan av utanförskap. Det är viktigt att vara tydlig med att det inte är flyktingarna som skapat bostadsbristen. Redan 2013 fanns 200 barnfamiljer i Göteborg med permanent uppehållstillstånd som levde med osäkra boendeförhållanden, så situationen är inte ny. 

Trångboddhet är en välfärdsfråga. Problemet är mest utbrett i områden med sämre samhällsservice som drabbats hårt av nedskärningar. I de socioekonomiskt svaga stadsdelarna ser vi sämre skolresultat som en tydlig effekt. Detta är också områden med stort behov av renoveringsåtgärder. 800 000 av miljonprogrammens lägenheter är i akut behov av upprustning. För att råda bot på den allt värre bostadsbristen krävs det att man lanserar ett nytt miljonprogram.

Barnrättskommittén i Geneve granskade i början av 2015 Sverige. Sverige får svidande kritik på en rad olika punkter och flera områden för att inte lyckats att tillgodose barns rättigheter fullt ut. Det är exempelvis anmärkningsvärt att barn i Sverige inte garanteras skydd mot diskriminering. 

I Göteborg är det tydligt hur barns ekonomiska och sociala bakgrund spelar roll för hur rättigheterna tillgodoses. Staden måste ta kritiken från FN:s barnrättskommitté på högsta allvar, även på lokal nivå. 

 Trångboddheten avslöjar också en rasistisk bostadsmarknad. 2013 levde drygt 36 procent av de utrikes födda i ett trångbott hushåll, bland personer som är födda utanför Europa var det 45 procent. Bland inrikes födda är motsvarande siffra 13 procent. 

Men kommun och riksdag bollar ansvaret för bostadsbrist och byggande mellan varandra. 

Regeringen måste ta ett samlat grepp om frågan. En viktig åtgärd är att bygga fler billiga bostäder för unga, låginkomsttagare, flyktingfamiljer och socialt utsatta. 

Det är bostadsbrist i majoriteten av landets kommuner och oftast är det hyresrätter som saknas, detta visar Hyresgästföreningens rapport ”Unga vuxnas boende 2015”. Hyresgästföreningen menar att det behövs minst 200 000 nya hyresrätter fram till 2025. 

Och Storgöteborg kan växa med 10 000 invånare per år fram till 2025. För att kunna möta detta krävs att bostadsbyggandet ökar. För att nå dit behövs ett landsomfattande uppror mot bostadsbristen för bygget av fler bostäder efter behov, vi önskar se att Göteborgs invånare går i täten för en sådan rörelse.