Debatt: Cyniskt och oetiskt att göra nöje av flyktingars situationer

Resan organiseras genom Global Contact, ett reseprogram inom Action Aid. Reseprogrammet är förvisso sedan tidigare del i en tradition av att priviligierade människor från Europa åker på ”spännande gruppresor” till länder där post-koloniala relationer skapat ojämlik resursfördelning och fattigdom. Denna tradition ska Action Aid inte ensam kritiseras för, då biståndsorganisationer länge har arbetat utifrån antagandet att människors empati och förståelse för andras utsatthet skulle öka genom att beskåda dessa på nära håll. Enligt Action Aids hemsida kan man bland annat betala 32 000 kronor för en volontärresa till Tanzania eller bara 21 500 kronor för att åka till Nepal. 

På gruppresan i ”flyktingars fotspår” erbjuds turister en rundresa mellan flyktingförläggningar och platser i Europa där människor på flykt samlas eller har passerat under de senaste åren. Resenärerna ska kunna avnjuta nattlivet, Akropolis eller båtluffa på egen hand i anslutning till resan, som syftar till att öka förståelsen för flyktingars erfarenheter. 

Vi är många som är kritiska till denna typ av resa. Den utgår från okunskap om vad det innebär att vara på flykt. Människor flyr krig, tortyr, fattigdom och förtryck. De möts av stängda gränser och hindras sedan från att ta sig till en säker plats, tvingas sova utomhus, utsätts för faror, kyla, hunger och våld. Barn binder fast sig under lastbilar för att ta sig över gränser. Och dör. Detta är ingen semester. Det är inte heller upplevelser som man blir bättre på att förstå för att man tågluffar till Lesbos i juli.  

Har organisationen Action Aid trots så många år av verksamhet för människor i utsatthet inte förstått det mest grundläggande om global resursfördelning? Vi menar att den här sortens resa behöver placeras i Europas samtida migrationskontext där danska myndigheter stiftat lagar om att beslagta flyktingars ­smycken och Sverige återinfört gränskontroller. Att ”Döden på Medelhavet” har blivit ett etablerat uttryck är talande för vår samtids våldsamma ­gränspolitik. Det är djupt ­oetiskt, för att inte säga osmakligt, att förvandla denna tragedi till en safari.

Vill man lära sig om flyktingars situation finns det dokumentärfilmer, självorganiserade nätverk av flyktingar samt hela forskningsdiscipliner som försöker skapa och sprida kunskap om detta. Vi ser inte vad som skulle motivera att göra en sådan här resa, och framförallt inte hur Action Aid, utifrån sitt goda rykte och långa verksamhet, kan ställa sig bakom det.

Vi är intresserade av att ta del av hur Action Aid motiverar denna etiskt tveksamma paketresa men också, och viktigast av allt, föreslår vi att de avbokar resan permanent. 

Samuel Girma
producent,kulturarbetare & aktivist

Baharan Kazemi
doktorand socialt arbete, Göteborgs universitet

Pouran Djampour
forskare socialt arbete, Malmö universitet

Mira Björkegren
projektledare,  ­Ensamkommandes Förbund

Omid Mahmoudi
verksamhetsansvarig, ­Ensamkommandes Förbund

Mikaela Berg
verksamhetsansvarig, ­Ensamkommandes Förbund

Carin Caudra
professor socialt arbete,  Malmö universitet

Anna Lundberg
professor välfärdsrätt, ­Linköpings universitet

Diana Mulinari
professor genusvetenskap, Lunds universitet 

Marcus Herz
docent socialt arbete, Malmö universitet

Linda Lill
lektor socialt arbete, Malmö universitet

Mon Johansson
Fil. dr. sociologi

Gustavo Nazar
utvecklingssamordnare, Malmö stad

Sara Wåhlin
aktivist

Paula Mulinari
lektor socialt arbete,  Malmö universitet

Emma Söderman
doktorand socialt arbete, Lunds universitet

Eda Farsakoglu
doktorand sociologi, Lunds universitet

Sofi Jansson-Keshavarz
doktorand välfärdsrätt, ­Linköpings universitet

Martin Joorman
doktorand rättsociologi, Lunds universitet

Ulrika Svallingson
människorättsjurist och ­grundare av Mensual

Sara Holm
grundare av Mensual

Lydia Kidane
ekonom, Malmö

Ulrika Andersson
folkhögskolelärare,  Malmö

Mahmoud Keshavarz
postdoktor, Uppsala universitet

Sarah Hirani
redaktör tidskriften Mana

Jacob Lind
doktorand Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare

Nicolas Lunabba
verksamhetsansvarig, Helamalmö

Maria Fagerberg
socialarbetare, Malmö

Linus Kullving
projektledare Fipoh

Paula Bustos Castro
projektledare ARF Malmö

Christina Hansen
doktorand Globala politiska studier Malmö universitet

Juliet Atto
journalist/kommunikationsansvarig tidskriften Bang

Luwam Zeru
samordnare föreläsningar ABF Stockholm

Fatuma Awil
pedagog

Susanna Lundberg
lektor socialt arbete, Malmö universitet

Lina Myritz
läkare

Sophie Åkerhielm
socionom