Opinion
Debatt: Corona blottar brister för funktionsnedsatta
Dagens ETC
Personer med funktionsnedsättningar drabbas hårdare än andra under pandemin. Tillbakagången på en rad områden tar oss allt längre ifrån det samhälle vi arbetar för i enlighet med FN:s funktionsrättskonvention. Men corona utgör också ett förändringsfönster. Ta våra förslag på allvar, skriver Elisabeth Wallenius, Funktionsrätt Sverige.Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.
Idag för ett år sedan, på den internationella funktionrättsdagen, lanserades rapporten ”Respekt för rättigheter?”. Rapporten är civilsamhällets granskning av hur Sverige efterlever konventionen. Granskningen – som 113 organisationer nu står bakom – visar att personer med funktionsnedsättning inte får sina rättigheter tillgodosedda. Budgetbesparingar under tidigare högkonjunktur har lett till sämre hälsa, ökad risk för fattigdom, sämre chans till jobb, utbildning och bostad.
Rapporten innehåller inte bara fakta och kritik, utan också rekommendationer till förändring riktade till makthavare i regering, riksdag, regioner och kommuner.
Sedan kom pandemin. Redan tidigt uppmanade FN:s generalsekreterare världen att inkludera personer med funktionsnedsättning i hanteringen av corona. Krisen kan ses som ett stresstest av hur ett samhälle fungerar för alla sina invånare.
Vid en uppföljning av vår granskning mitt under pandemins andra våg, ser det mörkt ut. Det gäller inte minst bristen på involvering av funktionsrättsrörelsen i åtgärder under pandemin, som utredningar kring riskgrupper, prioriteringar, rekommendationer kring smittspridning och ersättningar för de som tvingats stanna hemma från arbetet för att skydda sig själva eller sin närstående i riskgrupp mot smitta.
Men det handlar också om utebliven och uppskjuten vård, omsorg och inställda LSS-insatser, negativa konsekvenser inom skola och utbildning, sämre psykisk hälsa, stora neddragningar i beviljanden inom sjukförsäkringen med mera.
Pandemin innebär utmaningar för hela samhället, men för personer med funktionsnedsättningar har redan befintliga brister blottats och fördjupats.
Vi var många som med stigande förfäran såg Uppdrag gransknings program ”Dicks rop på hjälp” som handlade om Dicks fruktansvärda boendesituation med inlåsning, kränkningar och våld. Och Dick är inte ensam, grova kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer på många LSS-boenden. Tyvärr bekräftas sällan de personliga berättelserna av siffror och fakta, men de utgör toppen av isberget.
För att personer med funktionsnedsättning ska få sina rättigheter tillgodosedda i vardagen, måste vi börja med det övergripande, exempelvis med att ta reda på hur det verkligen förhåller sig. Därför handlar en av vår rapports viktigaste rekommendationer om det skriande behovet av statistik och kunskap på området rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Funktionsrättskonventionen har antagits av 182 länder, även av EU. I Bryssel inleder kommissionens ordförande Ursula van der Leyen när EU uppmärksammar funktionsrättsdagen. I Sverige är bilden en annan, många makthavare känner inte till att det finns en funktionsrättskonvention.
Sveriges nationella strategi för funktionshinderpolitik löpte ut 2016, vi behöver få en ny på plats. För att Sverige på allvar ska leva upp till konventionen måste beslutsfattare ta sina åtaganden på allvar och arbeta tillsammans med oss, använda vår kunskap och våra förslag.
Det är dags nu. Låt oss kavla upp ärmarna och sätta igång! Först och främst krävs:
• En ny funktionsrättsstrategi som tas fram tillsammans med funktionsrättsrörelsen.
• En oberoende övervakning där vi är en part.
• En kartläggning av överensstämmelsen mellan funktionsrättskonventionen och svensk lag och dess tillämpning. Liknande den som just genomförts av Barn-
