Debatt: Civil beredskap kan inte bara handla om kriget

Den 18 november börjar en ny version av den gamla broschyren ”Om kriget kommer” delas ut i våra hushåll. Nu heter den ”Om krisen eller kriget kommer”. Sent omsider har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, således tagit ad notam att beredskap inte bara innebär beredskap i fall av krig utan också exempelvis naturkatastrofer förorsakade av växthuseffekten: skyfall, stormskador, översvämningar, jordskred och skogsbränder (cirka 50 redan i år). 

Namnet på broschyren vittnar om ett helhetsgrepp av vår civila beredskap, vilket är ett steg framåt. Men likafullt läggs fokus på krig, en automatisk konsekvens vårt Nato-inträde enligt presentationen.

Från och med 2025 ska MSB ersättas av Myndigheten för civilt försvar. Den nuvarande civila generaldirektören avpolletteras till en landshövdingtjänst och ersätts av en generalmajor med bakgrund i Försvarets materielverk, Mikael Frisell.

”Vi ska skifta fokus från fredstida kriser till krig”, deklarerar Frisell, och han ser den nya myndigheten som ”en nyckelaktör när det gäller att stärka Sveriges säkerhet och motståndskraft i en alltmer orolig värld”.

Detta innebär en tydlig militarisering av vår civila beredskapsprofil. Den civila beredskapen inför krig prioriteras uppenbart gentemot andra sorts kriser.

Men vilka utmaningar är egentligen störst? De klimatbetingade kriserna måste vi fronta nästan dagligdags, medan risken för en rysk invasion är en tankemodell, ett scenario som möjligen kan bli aktuellt först när Ukrainakriget avslutats. 

Det betyder inte att den civila beredskapen i militär mening, alltså både fysisk som cyberkrigföring, ska negligeras. Istället kan all beredskap samordnas. Samhällets sårbarhet bör minskas genom decentralisering av infrastruktur och försörjning. Försörjningslager måste äntligen byggas runtom i landet. Vad gäller vår matförsörjning i ett krisläge är det till exempel uppseendeväckande att all produktion av bagerijäst sker i Rotebro utanför Stockholm.

Även den gröna omställningen ger nya möjligheter i form av cirkulärt jordbruk och ökat satsning på självförsörjning, vilket ju minskar vårt beroende av omvärlden. Allt detta har såväl militärt som icke-militärt intresse.

Omtolka begreppet totalförsvar, så att det betyder försvar mot alla slags utmaningar.

Istället händer det att försvarsintressen krockar med den gröna omställningen. Sålunda skrinlades 2016 ett jätteprojekt i Hanöbukten på grund av de skulle störa militära övningar tillsammans med Nato i  området. Nyligen stoppade regeringen inte mindre än13 havsbaserade vindkraftverksparker då de stör militären. En marinchef påstår bland annat att möllorna minskar vår beredskap gentemot fientliga projektiler.

Slutsats av alltsammans: Omtolka begreppet totalförsvar, så att det betyder försvar mot alla slags utmaningar, allt från extremväder till den lede ryssen. Det ligger en hel del sanning i vad riskanalytikern Anatol Lieven säger i The Guardian:

”Det är klimatkatastrofen snarare än det militära hotet från stater som Ryssland och Kina som är det största hotet mot den globala säkerheten – och bör betraktas som en sådan.”