Hoppa till innehållet

EU

Debatt: C:s jordbrukspolitik är ett hot mot bönderna

Bild: Ebrahim Noroozi

Dagens ETC

Brinnande bildäck, dynga som sprids på torg och tusentals traktorer som blockerar vägar och huvudstäder. Europas bönder är arga och desperata. På ytan handlar det om höga dieselpriser och att EU vill skydda mer av den biologiska mångfalden. Men för att förstå orsakerna till att många bönder idag inte kan leva på sitt jordbruk måste vi gräva djupare.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

I Bryssel pekas vi gröna ut som orsaken till alla bönders elände, vilket är en märklig slutsats. För det som nu utspelas är resultatet av en dysfunktionell jordbrukspolitik som vi gröna aldrig röstat för - tvärtom har vi kämpat för en politik som är för bönder och mot den jordbruksindustri som nu slår ut det småskaliga jordbruket.

Vi har förlorat 5,3 miljoner gårdar på 15 år.

EU:s jordbrukspolitik har under lång tid premierat en storskalig jordbruksindustri och resultatet är att vi har förlorat 5,3 miljoner gårdar på 15 år. Idag går 80 procent av jordbruksstödet till 20 procent av lantbrukarna. Hela 70 procent av den odlingsbara marken i EU går till att producera djurfoder, som sedan ändå inte räcker till allt djurfoder som behövs. Resten importeras, främst från Sydamerika och USA.. Resten importeras, främst från Sydamerika och USA. Våra bönder har tvingats in i ett ohållbart system som varken står pall för det ekonomiska omvärldsläget eller kan leverera den gröna omställning som är nödvändig. 

De största hoten mot EU:s bönder och vår livsmedelsproduktion är jordbrukets fossilberoende, den gigantiska importen av protein i form av djurfoder, klimatförändringarna och en ekosystemkollaps. Putins krig mot Ukraina har också synliggjort sårbarheten i EU:s livsmedelskedja. 

Läget är väldigt allvarligt och just därför har vi politiker nu ett enormt ansvar. EU:s jordbrukspolitik måste ändras i grunden så att den är förenlig med våra klimat- och miljömål samtidigt som graden av självförsörjning måste öka.

Det betyder att vi måste jobba med helheten – för bönder, djur, natur, klimatet och konsumenterna. Hållbarheten i hela livsmedelskedjan måste säkerställas – från jord till bord – så att de bönder som ställer om får avsättning för sina produkter och får ordentligt betalt för att vara planetskötare. En viktig del i detta är att EU:s bönder inte ska behöva konkurrera med billiga livsmedel som producerats utanför Europa med sämre villkor. Därför vill vi gröna att importerade livsmedel som säljs på EU:s inre marknad måste leva upp till samma hållbarhetskrav. Nötkött och soja  från Latinamerika som odlas på mark där regnskogen och andra värdefulla ekosystem har skövlats och förstörts, och annat som produceras billigt men utan att följa likvärdiga regler om djurvälfärd, antibiotika, giftiga bekämpningsmedel och andra miljökrav, ska inte få konkurrera ut Europas bönder.

Vi behöver fler bönder. En av de bästa investeringar vi kan göra för klimatet och den biologiska mångfalden är att investera i våra bönder – i en grön omställning av jordbruket. I EU-parlamentet har Centerpartiet och högerns företrädare systematiskt röstat för den ohållbara jordbrukspolitik som nu kollapsar. Det är dags att sluta göda multinationella företag med våra skattepengar. Vi måste sluta subventionera det industriella och fossilberoende jordbruket, billigt kött och monokulturer. Vinstjakten i vårt livsmedelssystem har nått sina gränser, vi kan inte fortsätta ha ett system där jordbruks- och kemikalieindustrier och stormarknadskedjor tjänar miljarder medan de flesta bönder kämpar för att få pengarna att räcka till. Istället vill vi gröna ha en jordbrukspolitik som stödjer och investerar på riktigt i bönderna och den natur de – liksom vi alla – är beroende av.

Ämnen i artikeln