Opinion
Debatt: Byggbranschen ska få stöd– om den går mot hållbarhet
Dagens ETC
Med en pågående bostads- och byggkris kommer den nya regeringen troligen uppvaktas om nya stöd till byggbranschen. Jag vill uppmana den nytillträdda näringsministern att använda detta tillfälle till att driva branschen i en hållbarare riktning, skriver Joakim Kaminsky, själv arkitekt som arbetar med bland annat träbyggnation, nollenergibyggnader och återbruk.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.
Bygg och fastighetssektorn svarade 2019 för inhemska utsläpp av växthusgaser på cirka 11,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarade 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser enligt Boverket. Sektorn bidrar dessutom till stora utsläpp utomlands genom importvaror. Om Sverige ska ha en chans att uppnå sina klimatmål om att senast år 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp, är byggbranschen en av de nyckelsektorer som måste vara med på resan.
Inom branschen finns idag en stor vilja att utvecklas och från min horisont som arkitekt inriktad på hållbart byggande ser jag en bransch som står på tröskeln till en tipping point där ett verkligt hållbart byggande är på väg att slå igenom på bred front. Med rätt incitament kan vi permanentera det moment som finns idag och ta de sista stegen mot klimatneutralitet. Vi kan exempelvis växla upp användandet av återbrukade byggandesdelar, fortsätta ersätta betong med trä och bygga ännu energieffektivare.
Byggbranschen står för runt tio procent av Sveriges BNP, när den sviktar riskerar det att få återverkningar på ekonomin i stort och inte minst arbetslösheten. Enligt Boverkets prognos minskar nu antalet påbörjade hyresrätter och bostadsrätter med 40 respektive 35 procent från 2021 till 2023. Kraftigt stigande räntor och högre byggkostnader gör nyinvesteringar mindre attraktiva. Med en sämre konjunktur är det även troligt att andra typer av entreprenader drabbas av nedgång.
2017 infördes ett investeringsstöd för nybyggnation av hyresrätter som riksdagen beslutade att avveckla 2021. Stödet hade en viss hållbarhetsprofil med ett grundläggande krav på en minskad energianvändning till 80 procent av Boverkets byggregler och möjlighet för ett ökat stöd för en energianvändning motsvarande högst 56 procent av Boverkets byggregler.
Ett nytt stöd skulle kunna utformas smartare för att uppmuntra en större bredd av hållbart byggande än det gamla investeringsstödet:
Hela branschen behöver arbeta mer hållbart, begränsa därför inte ett stöd till en specifik bostadsprodukt, utan utvidga det till alla typer av entreprenader.
Utforma stödet efter byggnadens totala klimatpåverkan. Investeringsstödet ställde krav på minskad energianvändning, men det är bara en del av en byggnads klimatpåverkan, och dessutom en del som oavsett stöd har direkta ekonomiska incitament att förbättra.
Från den 1 januari 2022 gäller krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader. Alltså finns redan en reglering som smidigt kan utvidgas till att även utgöra bedömningsgrund för ett nytt stöd till byggbranschen.
Slutligen vill jag uppmana regeringen att inte införa en generell sänkning av byggmomsen vilket har debatterats under valrörelsen. Använd i sådana fall i stället en sänkning av byggmomsen som ett villkorat stöd som skapar incitament för ett hållbart byggande samtidigt som det ger branschen ett välbehövligt stöd i en tid av exceptionell omvärldspåverkan.
