Debatt: Bygg billigare bostäder

Fastighetsägarna beskriver ofta hyresförhandlingslagen och förhandlingssystemet som ett rättslöst tillstånd där hyresgästerna tillskrivs någon slags vetorätt.

För landets tre miljoner hyresgäster hade det onekligen varit bra om det stämde. Men det är nog få hyresgäster som skulle känna igen sig i den beskrivningen. Hyresgäster har ingen strejkrätt och kan inte heller vägra betala hyran utan att förlora sitt kontrakt.

VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning

Hyreshöjningar med 30, 40 eller till och med 50 procent i samband med ombyggnader är inte ovanliga. Där är problemet snarare en tandlös lagstiftning som inte ger hyresgäster tillräckligt skydd och inflytande vid ombyggnad. I 99 procent av de fall som hamnar i Hyresnämnden rörande frågor kring ombyggnad avgörs det till fastighetsägarnas fördel. Om man nu ska börja tala om veto.

Det senare hoppas vi dock att riksdagen kan balansera något genom att ge hyresgäster större inflytande vid ombyggnad genom förändrad lagstiftning. En utredning för att förstärka hyresgästernas rättigheter presenterade förslag innan sommaren och dessa har precis varit ute på remiss.

När fastighetsägare ropar på möjligheten att ta ut ännu högre hyror ska man komma ihåg att det är fortsatt extremt lönsamt att äga och förvalta hyresfastigheter. Vinsterna har fortsatt öka, räntorna är fortsatt låga och vakansgraden är i det närmaste obefintlig. I förhållande till risk är avkastningen mycket god – både genom direktavkastning och genom värdestegring. Förklaringen till detta är enkel: det råder bostadsbrist i nästan hela Sverige. Många, särskilt yngre, är desperata över att få en bostad.

Man bör också komma ihåg att fastighetsägarna lever i symbios med sina kunder. Om vi gör ett antagande att ett hushåll kan lägga max 40 procent av sin disponibla inkomst på hyran - en relativt hög nivå - har cirka 27 procent av hyreshushållen i Stockholm, Göteborg och Malmö ändå inte råd med en genomsnittlig hyresrätt på 60 kvm i det befintliga hyresbeståndet. Siffran är ännu högre när det gäller nyproducerade hyresrätter. Där har 54 procent inte råd. Hyrorna i nyproduktionen ligger alltså idag på nivåer som inte längre kan efterfrågas av hushåll med normala inkomster.

Det är ett stort problem att nyproducerade hyresrätter är betydligt dyrare att bo i än bostadsrätter. Dessutom svarar nyproducerade hyresrätter inte mot efterfrågan på hyresbostäder med rimliga hyror. Bostadsbristen består trots ökat bostadsbyggande. Problemet är alltså inte bara att det är brist på bostäder, utan det är framför allt brist på bostäder som människor har råd att efterfråga.

Vi välkomnar en konstruktiv dialog kring förhandlingssystemets utveckling men det är bra om den bygger på kunskap och rätt fakta.