Debatt: Buller ett problem för oss alla

Man räknar med att cirka 1,3 miljoner svenskar har svårig­heter att höra. Det är således ett folkhälsoproblem som berör väldigt många. En del tror att försämrad hörsel i de flesta fall beror på åldrande. Men så är det inte. Mer än hälften av alla med nedsatt hörsel är under 65 år, det är till exempel ett av de vanligaste funktionshindren i arbetslivet.

Ändå väntar väldigt många med att söka hjälp. Varannan så lång tid som tio år! Att ha hörselproblem tycks för många vara något av ett socialt stigma. Att inte hänga med i samtal, att behöva fråga om, att fatta fel, då kan det vara lätt hänt att man känner sig dum. Att någon hör dåligt blir snart uppenbart för omgivningen. För den enskilde är det oerhört ansträngande att befinna sig i ” hörselgarderoben ” och hela tiden behöva kämpa för att inte missa vad som sägs, utan stöd av hjälpmedel. Sådan hörselstress riskerar att ge ytterligare hälsoproblem.

Man får en känsla av att hörselfrågorna inte riktigt tas på allvar i vårt samhälle i dag. Att inte kunna höra bra innebär också att mycket i vårt samhälle inte heller är tillgängligt och därmed sätts delaktigheten på undantag. Vi utestängs från viktig information via olika medier och kan inte tillvarata våra demokratiska rättigheter. Det skulle inte behöva vara så med den teknik som finns i dag och kunskapen om ljudmiljöns betydelse för alla människor.

Troligtvis beror detta på att man har en tendens att underskatta och bagatellisera hörselproblem och dess konsekvenser. Att skjuta upp rehabiliteringsåtgärder är förödande eftersom det kan leda till ytterligare hälsoproblem. Hörselvård lönar sig, både för individen och för samhället. Förtidspension för en enda person kostar fem gånger så mycket per år som en bra hörselrehabilitering.

Ett annat stort och viktigt område är ljudmiljön i vårt samhälle. Störande ljud är ett bortglömt miljöproblem. Vi pratar ofta om ett hållbart samhälle, sorterar glas och papper, kör miljöbilar, sparar energi, köper ekologisk mat – men vi jobbar, äter och studerar i ljudmiljöer som vi mår dåligt av.Vem har inte ätit på en restaurang där det är omöjligt att föra ett normalt samtal. Och vem har inte sett bilderna, och förfärats, av barn i klassrum som sitter med stora hörselkåpor för att slippa det värsta oljudet. Att det spelas musik samtidigt som man ska försöka höra när någon pratar är numera legio i många tv-sändningar. Vem har bett om det?

Undersökningar visar att ljudmiljön även påverkar minnet. Vi har svårare att minnas när det finns bakgrundsljud än när det är tyst omkring oss. Var och en kan förstå att det är barn och ungdomar med inlärningssvårigheter som drabbas mest i bullriga skolmiljöer.

Kunskapen om hur ljud­miljön påverkar oss, och hur man kan vara akustiksmart, måste förbättras hos dem som bygger, utrustar och inreder. Det som är nödvändigt för oss hörselskadade är bra för alla andra också.

Birgitta Svensson, Hörselskadades förening i Örebro