Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Bryr ni er om klimatet? Riv inte Flickläroverket

Bild: Carlotta

Dagens ETC

Inom kort påbörjas rivningen av gamla Flickläroverket vid Götaplatsen. Det är sorgligt och upprörande hur denna högkvalitativa och ingalunda uttjänta byggnad, som hade kunnat stå i hundra år till och mer, är dömd att nu jämnas med marken.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Fastighetsägaren Akademiska hus har gjort bedömningen att byggnaden, som tillhör Musikhögskolan Artisten, inte är möjlig att integrera i den byggnad (”Nya konst”) som planeras i dess ställe. Detta utan att kunna presentera motsvarande utredning eller motivera detta ur ett hållbarhetsperspektiv. Samtidigt menar Akademiska hus att Västlänkens uppgång från Station Korsvägen, som planeras i samma byggnad, inte har varit avgörande. Mot bakgrund av detta anser vi oss ha starka skäl att ifrågasätta deras beslut. 

Akademiska hus har antagit vidlyftiga mål om klimatneutralitet till 2035. Deras verksamhet är ”klimat- och resursintensiv”, medger de själva på sin hemsida: ”Därför behöver vi agera kraftfullt för att minska vår klimatpåverkan genom egna åtgärder och i samverkan med andra.” 

Osökt är vi tvungna att fråga oss, är dessa klimatmål en ren pappersprodukt? 

Samtidigt står följande att läsa i Göteborgs universitets och Akademiska hus gemensamma ”Utvecklingsplan Näckrosen 2018–2040”: 

”Universitetets verksamhet ska vara hållbar och bland annat bidra till en minskad klimatpåverkan. Eftersom byggd miljö och infrastruktur utgör stora belastningar på klimatet bör nya etableringar först och främst höja utnyttjandegraden i redan existerande lokaler så att de används effektivt. Målet är att all nybyggnation och komplettering ska stärka den befintliga bebyggelsestrukturen.” 

Flickläroverket har i all sin enkelhet stora arkitektoniska värden som återspeglas i byggnadens fina anpassning till Näckrosdammens institutionsmiljö och Götaplatsens kulturinrättningar – för att inte tala om dess sömlösa sammanbyggnad med Artisten. Flickläroverket har också stora kulturhistoriska värden som tydligast manifesteras i dess kvinnohistoriska betydelse. Men viktigast för sammanhanget är dess byggnadstekniska höjd (sådan kvalitet uppnås inte med dagens material och metoder) och det faktum att Flickläroverket har betalat tillbaka sin klimatskuld för generationer sedan. Se där! Klimatneutralitet levererad på ett silverfat. 

Enligt Boverket står byggbranschen för 21 procent av utsläppen av växthusgaser, 34 procent av energi­användningen och 40 procent av avfallet i Sverige. Till råga på detta har mängden byggavfall ökat lavinartat under de senaste tio åren enligt samma källa. Detta går helt stick i stäv med fastighets- och byggaktörernas utgjutelser om hållbarhet, klimat­neutralitet och fossilfritt. 

Hur rimmar Akademiska hus beslut att riva hela Flickläroverket med deras mål att fram till 2035 ”styra mot minskad nybyggnation och mot ett mer effektivt nyttjande av det befintliga fastighetsbeståndet”? Klockan tickar. Vi har också i åtanke att Akademiska hus avser riva hela Humanistiska biblioteket inom samma projekt, samt den redan genomförda rivningen av Handelshögskolans äldre del 2020. Detta enbart i Göteborg. Att klimatmålen officiellt antogs först efter att dessa projekt inletts kan inte användas som ursäkt. 

Kan Akademiska hus påvisa att erforderliga, grundläggande utredningar har vidtagits för att undersöka möjligheten att helt eller delvis inkorporera Flickläroverket i Nya konst? 

Om så inte är fallet, yrkar vi på att rivningen av Flickläroverket omedelbart avbryts i väntan på:

– en utredning av möjligheten att helt eller delvis inkorporera Flickläroverket i Nya konst.

– en kalkyl av klimatutsläppen till följd av rivning och nybyggnad kontra nollalternativet (det vill säga att låta HDK-Valand förbli i sina befintliga lokaler som ­renoveras). 

– samt begär en öppen dialog och redovisning av resultaten av ovanstående i enlighet med målet om hög transparens i deras klimatstrategi. 

Akademiska hus är en av Sveriges största (och därtill statliga) fastighetsägare och har stora möjligheter att göra skillnad i klimatomställningen och ta ledningen i sin bransch. Samtidigt ansvarar de, som förvaltare av Sveriges akademiska och därmed ofta anrika fastigheter, för en avsevärd del av vårt gemensamma byggda kulturarv. 

Det finns inget annat val än att bevara och vårda vårt befintliga byggnadsbestånd om vi ska uppnå ­eftersträvad klimatneutralitet, det gäller såväl Akademiska hus som bygg- och fastighetsbranschen i stort. Övriga, högtflygande planer får helt enkelt stå tillbaka i den allvarliga situation som vi befinner oss i.