Debatt: Bredda vårt uppdrag!

Sverige går bra. Men inte för alla. Det är någonting som skaver i den svenska modellen och fortfarande växer klasskillnader i samhället. Även om regeringens ambitioner och politik sakta växlar in landet på en ny politisk väg och bryter med den här utvecklingen går det att göra mer. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Den som saknar studievana och efterfrågad kompetens står
i dag svag på arbetsmarknaden och riskerar långvarig arbetslöshet. I statistiken kan vi tydligt se hur vissa grupper står särskilt långt bort. Det är alla som saknar fullständiga gymnasiebetyg och det är nyanlända vilka saknar utbildning eller koppling till arbetsmarknaden som löper särskilt stor risk att inte få ett arbete.

I rapporten "Kunskapslyftet – nästa stora frihetsreform" visar vi hur erfarenheter från 1990-talets kunskapslyft i dag riskerar att förloras. I utvärderingar av den tidens satsning ser vi hur effekterna av kunskapslyftet kunde varit mycket större om bara mer gjorts för att aktivt söka upp deltagare. Förenklat innebar det första kunskapslyftet mycket för personer med påbörjad gymnasieskola, medan den i allt för liten grad nådde personer med utbildning på enbart grundskolenivå. Detta är en viktig lärdom för framtiden, om ambitionerna är att öka jämlikheten, underlätta inkludering och integration och stärka motkrafterna mot social utslagning. 

Vi menar att det är dags att ge studieförbunden ett tydligt, brett och samlat uppdrag samt medföljande resurser att göra mer tillsammans med korttidsutbildade som
i dag står utanför arbetsmarknaden. Ett korttidsstudiestöd bör införas  för att ge korttidsutbildade chans att ta en högskolebehörighet och jobba utan att förlora inkomsten. Samtidigt bör studieförbunden ges möjlighet att inventera och söka upp korttidsutbildade och samtidigt utbilda handledare för att introducera, stötta och hjälpa arbetslösa in i utbildning, praktik och jobb.

En grupp vi redan i dag har stark kunskap om och koppling till är asylsökande. Utöver att studieförbunden redan är en fast punkt för många nya svenskar så vet vi sedan många utvärderingar att det informella lärandet är oerhört starkt för att frigöra människor och för att ge både en väg till formella utbildningssystemet som till arbete och praktik.

Under 2015 mötte vi i ABF över 30 000 asylsökande i vår verksamhet "svenska från dag ett" och i våra övriga verksamheter tillsammans med målgruppen. Regeringens uppdrag till studieförbunden för 2016 är att nå 100 000 deltagare och i dag omfattar arbetet bara perioden fram till asylbeslutet. Vi menar att det vore självklart för oss att kunna vidareutveckla relationer och den verksamhet som vi redan påbörjat också under etableringsfasen. Bredda vårt uppdrag och låt oss vara en självklar aktör genom hela den första tiden i nya svenskars tid i Sverige.

 Studieförbunden har ett finmaskigt nätverk i hela landet. Vi samlar hundratusentals människor i våra verksamheter och bara i ABF har vi över 100 medlems- och samarbetsorganisationer och vi finns med lokaler eller verksamhet i landets alla kommuner. Vi kan alltså vara en del av att lösa två av samhällets stora utmaningar för att få fler i arbete. Vi kan bidra till att skapa mötesplatser för att ge människor bättre nätverk och vi har folkbildningens metoder att stärka människors kompetens och delaktighet.

Vi menar att regeringens satsning på "svenska från dag ett" måste ses som en del av kunskapslyftet och att studieförbundens arbete bör värderas som en del av hela etableringen i Sverige. I regeringens budget för kommande år vill vi se långsiktiga satsningar.

I ett första steg måste pengarna till studieförbunden göras långsiktiga så att alla deltagare i verksamheten kan känna trygghet i att verksamheten fortsätter också 2017 och 2018. Och vi föreslår också att regeringen omgående ger studieförbunden en möjlighet att erbjuda etableringskurser inom ramen för etableringsuppdraget.