Hoppa till innehållet

Djur

Debatt: Bojkotta turbokycklingarna!

Allt handlar om att pressa djuren så långt det är tekniskt och biologiskt möjligt för att vi ska få ett billigt kött på tallriken, skriver miljöpartisterna Rebecka Le Moine och Daniel Helldén.

Allt handlar om att pressa djuren så långt det är tekniskt och biologiskt möjligt för att vi ska få ett billigt kött på tallriken, skriver miljöpartisterna Rebecka Le Moine och Daniel Helldén.

Bild: Pontus Lundahl/TT, Isabella Ståhl (montage)

Dagens ETC

Enda sättet att sätta stopp för lidandet är antingen via lagstiftning eller sjunkande efterfrågan, skriver Rebecka Le Moine (MP) och Daniel Helldén (MP) efter Uppdrag gransknings avslöjande om stora brister i kycklingfabrikerna.

Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Djurplågeriet i svenska kycklingfabriker måste få ett slut. Kycklingar är det djurslag som i allra högst utsträckning föds upp och slaktas för att bli kött på våra tallrikar. Igår visade SVT:s Uppdrag gransknings fruktansvärda bilder återigen allvarliga systemfel i svenska kycklingfabrikers processer från uppfödningen till slakt. Även Aftonbladet har det senaste året avslöjat stora djurskyddsbrister i Kronfågels kycklingfabriker.

Djurens Rätt visar i en kartläggning att samtliga kycklingproducenter i Sverige har problem med brister som övergödda kycklingar, klämda huvuden, inflammerade bakdelar och frätskadade fötter. Lidandet har dessutom blivit värre, kartläggningen visar på fler brister 20223 än 2021. Trots detta hävdar Kronfågel att de “konstant arbetar för att bli bättre” samt att de enligt egna kvalitetsmätningar förbättrar sig ständigt.

Under de senaste tjugo åren har de så kallade “turbokycklingarna” kommit att dominera, och utgör nu 99 % av alla kycklingar i Sverige. Det är kycklingar som är framavlade för att växa så onaturligt snabbt, att de lever med konstant växtvärk. När de nått en ålder av en månad, har deras vikt ökat upp till 50 gånger den ursprungliga vikten. Uppfödningen av turbokycklingar är problematisk och djupt oetisk i alla led.

Den ensidiga aveln inriktad på snabb tillväxt drabbar även deras föräldrar. För att föräldrarna ska klara av att leva tillräckligt länge för att kunna avla nya turbokycklingar, lever de under konstant svält.

I transporten från uppfödningsgårdarna till slakterierna kläms kycklingarna mellan burarna och utsätts för otrolig stress. Huvuden, vingar och fötter kläms och blod rinner från djuren. Alla kycklingar överlever inte den plågsamma transporten, och varje år dör 200 000 kycklingar en plågsam död i dessa dödstransporter.

På slakterierna sker systematiskt djurplågeri. Fåglarna hängs upp och ner med metallbyglar som skapar ett hemskt lidande för djuren med smärtande ben. De bedövas genom att deras huvuden förs ner i ett elektriskt vattenbad som ska ge en elchock varefter deras hals skärs upp och de förblöder. Vid gasbedövning bedövas och dödas djuren istället av koldioxidgasning. De här bedövningsmetoderna är bara effektiva om de utförs korrekt och bedövningskvalitén varierar beroende på djurens storlek och vikt. Det händer att kycklingar skållas levande på grund av brister i bedövningen.

Det är uppenbart att djurskyddskontrollerna snabbt måste bli tätare och bättre så att den svenska djurskyddslagen efterlevs i praktiken.

  • Ge kycklingarna mer plats
  • Fasa ut turbokycklingar
  • Fasa ut elbadsbedövning och främja förbättring av andra bedövningsmetoder
  • Öka möjlighet för kycklingar att vistas utomhus

Allt handlar om att pressa djuren så långt det är tekniskt och biologiskt möjligt för att vi ska få ett billigt kött på tallriken. Frågan vi måste ställa oss är: är det värt det? Ja, om man frågar turbokycklingindustrin är det just det. Enda sättet att sätta stopp för lidandet är antingen via lagstiftning, eller sjunkande efterfrågan. Eftersom att regeringen knappast kommer lyfta ett finger för djurens skull, uppmanar jag alla att bojkotta turbokycklingarna, tills verkliga förändringar går att se.

Ämnen i artikeln