Debatt: Biobränsle kan vara både bra och dåligt

Detta är lättare att förstå om man förstår att biomassa är en fondresurs. Naturresurser kan delas in i lager, flöden och fonder.

Lagerresurser förnyas inte eller obetydligt i förhållande till användningen. Exempel är metaller, uran och fossila bränslen. Tillgångarna blir efterhand alltmer otillgängliga och utvinningen kräver mer insatser och ger större miljöförstöring. Fossila bränslen ger dessutom koldioxid till atmosfären.

Flödesresurser är naturliga flöden, till exempel vind och rinnande vatten som kan ge el samt solstrålning som kan ge solvärme och solel. Flödena minskar inte för att de används.

Fondresurser ger en avkastning som bland annat beror av hur stor fonden är. Skog med växande träd är en fondresurs. Om uttaget är mindre än tillväxten så ökar mängden växande träd. Är uttaget större så minskar mängden och då minskar den totala tillväxten. Växande träd är intressanta eftersom de binder koldioxid från atmosfären till olika kolföreningar i träden.

Enligt Skogsvårdslagen ska fondresursen skog skötas hållbart. Med undantag för enstaka år har man i Sverige sedan länge tagit ut mindre mängd trädbiomassa än den årliga tillväxten. De fällda träden har kompenserats årligen av tillväxten i andra träd. Enligt officiell statistik är totala mängden trädbiomassa och mängden bundet kol i svensk skog nu ungefär dubbelt så stor som för hundra år sedan. Är allt frid och fröjd? Nej, skogsbruket har drivits för att ge råvara till byggnadsmaterial och pappersprodukter. Man har därför gynnat raka, höga och grova träd, det vill säga gran och tall, på bekostnad av biologisk mångfald. Men, bindningen av koldioxid från atmosfären har varit bra för klimatet.

Mycket av kritiken av biobränsle är egentligen kritik av dagens skogsbruk och biobränslen som kommer från icke uthålligt skogsbruk. Ett sådant skogsbruk är fel i sig, oavsett om en del av träden blir biobränsle eller ej. På olika håll i världen sker avskogning i stor skala, inte för att få biobränsle utan för vägbyggen och mer odlingsmark för monokulturer. Här är förlusten av biologisk mångfald ett väl så stort problem som påverkan på klimatet.

De 500 forskarnas uppmaning till EU och USA att sluta att stödja biobränslen bygger på en rapport från JRC som redovisar exempel där biobränsle är dåliga och i några fall bra för klimatet. Det går inte att entydigt och ovillkorligt klassa alla biobränslen som bra eller dåliga för klimatet. Man måste i varje specifikt fall kontrollera i vilket sammanhang ett biobränsle har tagits fram. Det kan vara ett uppdrag för EU att ta fram kriterier som avgör om ett specifikt biobränsle är bra eller dåligt för klimatet.

Växande träd binder koldioxid från atmosfären. Varför inte låta fler träd fortsätta att växa? Gärna, men skogsbruk bedrivs i första hand för att få råvara till byggnadsmaterial av trä och olika pappersprodukter som tryckpapper, kartong, papperspåsar, hushållspapper och toapapper. Byggnadsmaterial av trä är klimatmässigt bättre än stål och betong. Trä i byggnader fortsätter dessutom att binda kol från atmosfären så länge byggnaden står kvar. Vi ska därför inte minska användningen av trä som byggnadsmaterial. Pappersprodukter är miljömässigt bättre än fossilbaserad plast.

Delar av de fällda träden passar inte som råvara för byggnadsmaterial och papper. Om dessa rester lämnas för naturlig nedbrytning så oxideras de till koldioxid och vatten, men inte mer än som bands i dem när träden växte. Om en del av resterna används som biobränsle så bildas också koldioxid och vatten, men inte mer än om de bryts ner naturligt. Det går bara snabbare, men resultatet blir lika mycket koldioxid. Det är därför som biobränsle räknas som koldioxidneutralt, inte för att koldioxiden troligen kommer att ha bundits i nya stora träd om 60-120 år. Om man avverkar mindre än den årliga tillväxten så kompenseras de fällda träden inom ett år av tillväxten och koldioxidupptaget i kvarlämnade växande träd.

Biobränsle som ersätter fossila bränslen minskar koldioxidtillförseln till atmosfären och gör större klimatnytta än om de lämnas kvar för naturlig nedbrytning. Villkoret är att de kommer från en hållbar användning av fondresursen skog, dvs. uttaget får inte vara större än tillväxten.

Biodrivmedel från biomassarester kan vara intressanta för inblandning i fossil diesel och bensin. Jag är ändå skeptisk. En storsatsning kräver troligen en stor import av biomassa. Då minskar kontrollen av att den kommer från ett hållbart uttag ur en fondresurs. Min viktigaste invändning är dock att förbränningsmotorn är mycket ineffektiv för transport av gods och personer. Max 30-40 procent av energin i bränslet blir rörelseenergi. Resten blir spillvärme, förutom den lilla del värme som håller hytten varm vintertid. Elmotorn är mycket effektivare. Det är bättre att använda biomassarester i kraftvärmeverk för fjärrvärme och elkraft som komplement till solvärme och solel under vinterhalvåret då solen inte ger så mycket i Sverige. Använd en del av den producerade elkraften till att driva gods- och persontransporter.

Min slutsats är att användning av biobränsle kan vara bra för klimatet om det bygger på ett hållbart utnyttjande av fondresursen biomassa. Ett högre uttag än tillväxten är dåligt. Specifika biobränslen ska bedömas efter sin specifika påverkan på klimatet, inte genom ett generellt godkännande eller underkännande. Det kan vara lämpligt att komplettera den bedömningen med kriterier för biologisk mångfald. Inblandning av biodrivmedel i fossil bensin och diesel kan verka intressant, men det är dåligt om det fördröjer utfasningen av förbränningsmotorer för gods- och persontransporter.