Debatt: Bilen är aldrig lösningen– det gäller också elbilen

Trots att antalet klimatförnekare i Sverige är få ledde valet 2022 till en regering som konsekvent river upp eller struntar i klimatrelaterade riksdagsbeslut. För oss som tar klimatvetenskapen på allvar finns anledning att fundera över vilka ­klimatreformer som kan få ett folkligt stöd och ha betydelse i nästa valrörelse. Dagens klimatdebatt domineras av åtgärder som främst tilltalar människor med gott om pengar. Elbilsstöd är av begränsat värde för billösa hushåll. Avdrag för att lägga solceller på tak gynnar främst dem som äger sin egen bostad. Lagkrav på att få jobba hemma vänder sig knappast till undersköterskor och förskollärare. 

För att få uppslutning kring en radikal klimatomställning bör fokus riktas mot områden som har en konkret betydelse i vardagen och som kan attrahera låginkomsttagare.

De knappt fem miljoner bilar som finns i bilregistret är ojämnt fördelade. Enligt Trafikanalys är 33 procent av svenska hushåll billösa samtidigt som många hushåll har mer än en bil. Sambandet mellan såväl bilinnehav som körsträcka och inkomst är väl belagt. För att i tid få ner användning av klimatpåverkan räcker det inte med omställning till elbil. Fler måste förflytta sig utan bil. En seriös klimatdebatt bör lyfta förslag på förbättring av kollektivtrafiken som kan finansieras utan taxehöjningar. Genomförbara kollektivtrafikreformer bör vara en del av nästa valrörelse.

Cykel är det billigaste av de fossilfria fordonen. Hårdgjord yta som lämpar sig för cykling finns redan och kan snabbt tas i bruk om bara politiken vågar ta bort parkeringsplatser och bilfiler. Paris, New York, Köpenhamn och åtskilliga andra städer visar vägen. Valet mellan gatu­parkering och cykelstråk är en fråga om vilka inkomstgrupper som ska tillgodoses, vilka trafikantgrupper som ska ha rätt att disponera ­utrymmet mellan husen. En rättvis fördelning av investeringar samt arealanvändning mellan bil och cykel kan få stora klimat­effekter.

Partierna tävlar om vem som har det bästa förslaget på elpriskompensation, men få har lyft den energivinst som erhålls vid boende i flerfamiljshus. Villaägandet har i årtionden gynnats beskattningsmässigt och det är hög tid att premiera dem som minskar det ekologiska fotavtrycket genom att dela vägg med grannen. Stöd till energi- och miljörenovering av hyreshus kan dra ner energianvändning och samtidigt motverka de hyreshöjningar.

I debatten om hur klimatmålen ska nås lanseras krav på lag­stadgad rätt att jobba hemma. Det är säkert bra för vissa grupper av anställda. Men för en klimat­politik som inkluderar låginkomsttagare är det väsentligare att arbetsgivare erbjuder pendlarkort som löneförmån till de anställda som måste vara fysiskt närvarande för att kunna utföra sina arbeten. 

Elbilar har ett stort utrymme i klimatdebatten, men diskussionen om hur el används effektivast för transporter är frånvarande. El- och elhybridbilar utgjorde nio procent av den svenska bilparken vid årsskiftet 2022-2023. Det kommer att ta tid att bygga ut laddstolpar och batterifabriker. Elektrifieringsdiskussionen borde förutom gummihjulsfordon i vägtrafik även omfatta järnvägen som redan är eldriven. 

Jämfört med elbilar kan tåg i ­relation till elanvändning transportera överlägset flest människor. 

Tågpendling är trots allt strul populärare än någonsin. Men det finns en mycket berättigad irritation över förseningar och neddragningar. På många sträckor är det så fullt att inga nya tåg får plats. Spårkapaciteten måste byggas ut för att tågen ska komma i tid. Ett handlingsprogram för tåg i tid och ordning på spåren borde vara en självklar del av klimatpolitiken.

Övergång från fossilt till förnybart och el är nödvändigt för att klara klimatmålen. Att bilindustrin lobbar för återinförda bonussystem som ökar nybilsförsäljning är logiskt. Men om klimatomställningen ska ske utan negativa effekter för naturresurser och ekosystem är det ännu viktigare att byta privata bilresor mot kollektivtrafik och cykel. 

Såväl bilkörningen som bilparkens tillväxt måste upphöra. Transportslagsoberoende reseavdrag och andra reformer som underlättar för kollektivresande borde få mer uppmärksamhet än bonusar för den som köper en ny bil. Övergång från bil och flyg till kollektivtrafik och cykel är helt avgörande om transportsystemet ska bli fossilfritt.