Debatt: Biden måste låta krigsbrott utredas

När Australiens försvarsmakt i november lade fram bevisning för att deras specialstyrkor dödat civila och krigsfångar i Afghanistan fick världen en brutal påminnelse om de övergrepp som begås i krigets namn. Enligt den australiensiska rapporten mördades 39 civila och fångar mellan 2009 och 2013.

Befäl uppmuntrade unga soldater som ännu inte dödat att skjuta fångar i ett slags initieringsrit, och vapen placerades nära afghaners kroppar för att dölja brotten.

På Svenska Afghanistankommittén (SAK) är vi plågsamt medvetna om att det här inte är enskilda händelser och att brott mot den internationella humanitära rätten fortsätter att begås i landet. Förra året mördade afghanska soldater fyra civila, varav två av våra anställda, i en nattlig räd mot en klinik som SAK driver i provinsen Wardak. Vid samma klinik dödades två patienter och en 15-årig pojke i en militär insats där internationella styrkor medverkade, tre år tidigare.

Ingen har hittills ställts till svars. För det afghanska folket är våldet vardag. Varje år dödas tusentals civila och straffriheten är utbredd.

En strimma av hopp om rättvisa väcktes när den internationella brottmålsdomstolen (ICC) tidigare i år beslutade att krigsbrott och brott mot mänskligheten som begåtts i Afghanistan sedan 2003 ska utredas. Bland dem som misstänks för krigsförbrytelser finns regeringsstyrkor, talibaner och utländska trupper.

Enligt en ICC-rapport från förra året misstänks amerikanska soldater och CIA ha begått övergrepp i form av tortyr och våldtäkt vid förhör av fångar.

I protest mot att ICC ska utreda misstankar riktade mot amerikanska trupper svarade president Donald Trump med att utfärda sanktioner mot domstolens chefsåklagare Fatou Bensouda. Det innebär både inresetillstånd och frysta tillgångar. Sanktioner, vilka är avsedda att användas för att förhindra internationell terrorism, trygga fred och säkerhet samt främja demokrati och mänskliga rättigheter, riktas alltså mot den domstol som har mandat enligt den så kallade Romstadgan att utreda de allvarligaste brotten mot folkrätten. Det är ett påhopp på det internationella rättssystemet som inte är värdigt en demokrati och som måste fördömas å det grövsta.

Sveriges riksdag förlänger Sveriges militära bidrag till Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute support mission i Afghanistan ytterligare ett år. I propositionen skriver regeringen att Sverige aktivt kommer att verka för att folkrätten, inklusive mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt, ska respekteras av samtliga aktörer och att individer som misstänks för brott eller kränkningar mot folkrätten ska ställas till svars. Svenska Afghanistankommittén välkomnar detta viktiga ställningstagande.

Men för att det inte ska bli tomma ord måste regeringen agera när folkrätten kränks. När en ny administration inom kort tar plats i Vita Huset är det viktigt att Sverige, som undertecknare av Romstadgan, står upp för ICC:s möjligheter att genomföra sitt arbete och kräver att USA:s sanktioner dras tillbaka omedelbart. USA står utanför ICC och menar att domstolen därför inte har mandat att utreda dess väpnade styrkor. Men som experter på internationell rätt skrev på SvD debatt den 23 september har domstolen behörighet att utreda brott som begås av utländska styrkor på afghanskt territorium eftersom Afghanistan är anslutet till Romstadgan.

Utrikesminister Ann Linde (S)måste ta varje chans att lyfta frågan på högsta nivå och uppmana sina motsvarigheter i resten av EU:s medlemsländer att göra detsamma.

Misstänkta brott mot den internationella humanitära rätten och brott mot mänskligheten i Afghanistan måste utredas och ansvariga ställas inför rätta. Det är bara så det sargade landets läkeprocess kan lyckas och det afghanska folket kan få den fred som berövats dem i generationer.