Debatt: Bevara Göteborgsmodellen för minskat matsvinn

Göteborgs stad inledde våren 2017 ett framgångsrikt projekt för att minska det stora matsvinnet i stadens offentliga verksamheter. Projektet bygger på förändrade rutiner och utbildning av kökspersonal och har under de två senaste åren lyckats halvera kökens matsvinn, en minskning med 900 000 portioner per år. Satsningen, som har kostat en halv miljon kronor, finns dock inte med i Alliansens budget för 2019, vilket är upprörande både ur ett ekonomiskt såväl som ett miljömässigt perspektiv.

Färska siffror från Boston Consulting Group visar att så mycket som en tredjedel av all mat som produceras globalt slängs samtidigt som 870 miljoner människor lever i svält. Detta ofantliga svinn motsvarar 8 procent av världens utsläpp av växthusgaser och allt tyder på att denna siffra kommer att öka. Förutom direkt klimatpåverkan så leder livsmedelsproduktion till en mängd andra påfrestningar på miljön som avskogning, vattenbrist och övergödning. Grovt räknat så går ett område lika stort som Ryssland åt till att producera mat som sedan slängs. I Sverige beräknas matsvinnet ge upphov till 2 miljoner ton koldioxid årligen, tre gånger så mycket som landets inrikesflyg.

Det är med anledning av detta som FN har satt upp ett mål om halverat matsvinn till 2030. Regeringen har tagit fram en nationell handlingsplan och Göteborgs Stad har inlett detta framgångsrika projekt som visar att man kan åstadkomma väldigt mycket med relativt enkla medel. Genom att bland annat mäta och följa upp svinnet, ändra till en mer flexibel menyplanering och få bättre ordning i sina lager har man kommit en bra bit på vägen. Förutom att minska antalet slängda portioner, bidrar man med en god kultur av miljömedvetenhet bland personal och kunder och man föregår med ett gott exempel med en metod som kan exporteras till andra kommuner eller privata aktörer. Mervärdena är många.

Men i budgeten för år 2019 finns alltså inte projektet med. Kommunalråd Helene Odenljung (L), försvarar det med att metoden självklart ska fortsätta användas, men att de “valt att inte specificera metoden och projektet i budget”. Jag undrar om kommunalrådet medvetet söker vilseleda sina väljare eller om hon missförstått grundläggande budgetpolitik: om pengar inte avsätts för ett projekt, kommer det heller inte genomföras. Alternativet är att bördan läggs på personal och eldsjälar som måste genomföra initiativet på egen hand.

Att ta bort den här satsningen är synnerligt dålig politik. Projektet kostar en halv miljon kronor men minskar inköpskostnaden för livsmedel med 9 miljoner kronor årligen. Detta är exklusive kostnader för tillagning, elanvändning, lokaler med mera. Utöver detta har projektet minskat stadens utsläpp med 480 ton per år.

Jag uppmanar göteborgsalliansen att tänka om och bevara, och till och med utöka den här satsningen. De pratar så ofta om ineffektivitet och slöseri inom offentlig verksamhet, nu är det upp till bevis att de också menar allvar och inte bara slänger sig med tomma ord.

 MICHAEL ABDI ONSÄTER,

miljövetare och frilanskribent