Debatt: Betyg behövs i skolan

Vänstern måste fundera på om de vill ha betyg i skolan eller inte. Det blir de som är etablerade, de som har gedigna och stora kontaktnät som gynnas om betygen försvinner, menar debattören Peter Ekström. 

Folkpartiet är i dag nog det parti som ivrar mest för betyg i skolan. Det har inte alltid varit så. På 1970-talet ville partiet helt avskaffa betygen. Vänstern var då för betyg. I dag är positionerna i stort sett omvända. Debatten om betyg i skolan har böljat fram och tillbaka.

Betyg i modern mening är en ganska sen uppfinning vad det verkar. Från slutet av 1700-talet och framåt börjar betyg användas. Då är det främst på universitet och i vissa avgränsade sammanhang. Det dröjer ju till 1850-talet innan vi får allmän folkskola i Sverige.

Införandet av allmän folkskola mötte ett visst motstånd. Det var inte alla som tyckte att det var självklart att ”allmogen” skulle bilda sig. Konsekvenserna av en något sånär jämlik, och jämförbar, grundutbildning var inte önskvärd för en del av dem som hade makten. 

Att alla barn skulle gå i likvärdiga skolor och att deras resultat skulle värderas på samma sätt var en omstörtande tanke. Idéerna bakom sådant slags tänkande härstammar från Franska revolutionen. Att någon ska kunna få framgång enbart på grund av sina meriter är en gammal vänstertanke. Meritokrati kallas det ibland.

Meritokrati var en av den borgerliga revolutionens grundläggande idéer. Ibland har den, bland annat från vänsterhåll, kritiserats för att gynna de starkare. Säkerligen är det så att om denna princip, precis som i stort sett alla andra principer, ska fungera väl så behöver särskild hänsyn tas till vissa grupper. Men i grunden är det en bra idé. Den står emot gamla system som bygger på att börd, pengar eller kontakter ska vara avgörande för hur man ska kunna få framgång.

I dagens debatt om betyg i skolan så pratas det väldigt mycket om teknikaliteter. De är inte oviktiga men det blir lite tokigt när principdiskussionen är nästan frånvarande. Om vi ska ha lite eller mycket betyg, om det ska vara en femgradig eller tiogradig skala, om betyg ska ges från 10 års ålder eller 14 år – allt det borde vetenskapen kunna reda ut, det är inte frågor för politiken. Men grundfrågan om betygen är verkligen en politisk fråga.

Under överskådlig framtid kommer vi att leva i ett marknadsdominerat samhälle. En del av detta system är en så kallad fri arbetsmarknad. Såvitt jag vet är alla bedömare överens om att det i dag är oerhört viktigt på denna marknad att ha kontakter för att kunna få jobb. Pengar skadar inte heller. Men betyg, meriter spelar en mindre roll. Det är inte sunt.

När välmenande personer vill ta bort eller tona ner betygens betydelse tror jag inte att alla har klart för sig vad alternativen är. Ska vi tro att arbetsgivarna kommer att anställa personer av välvilja och en allmän känsla av rättvisa? Utan betyg kommer kontakter att spela en ännu större roll än vad de redan gör. De som är etablerade, de som har gedigna och stora kontaktnät, gynnas. Betyg, i någon form, behövs i skolan.

Däremot verkar det ytterst tveksamt om betyg spelar någon roll för inlärningen. Den rollen har emellanåt framhållits. Men i dag verkar det som om den idén inte har något större stöd av forskningen. Det är inte med betyg som vi åstadkommer en bra skola. De behövs av andra skäl.

Vänstern behöver klarna sina tankar i denna fråga. Hur är det vänstern, behöver vi betygen?