ETC Stockholm
Debatt: Beskattad parkering – för staden och klimatet
ETC Stockholm
Stockholm växer och om vi även i framtiden ska kunna röra oss mellan hem, skola, arbete och service behöver vi ställa om vår trafikpolitik i grunden. Feministiskt initiativ har tillsammans med den övriga stadshusmajoriteten påbörjat det omfattande arbete som krävs men det är över ett halvsekel av dåliga beslut och vurmande för bilismen som måste repareras, vilket tar tid.Det är skribenten och inte ETC Stockholm som står för åsikten.
Den glest byggda staden separerad av motorleder är en patriarkal konstruktion utan framtid; varken socialt, ekonomiskt eller klimatmässigt.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Feministiskt initiativ Stockholm välkomnar därför Karin Svensson Smiths motion till riksdagen om parkeringsskatt och ser det som naturligt att Stockholm skulle vara först ut att införa beskattningen.
För att varje stad och kommun utifrån sina egna förutsättningar ska kunna genomföra reformer som bidrar till miljö- och klimatmål är en parkeringsskatt ett viktigt steg på vägen.
Införandet av trängselskatt, förbättrade cykelstråk och Stockholms nya parkeringsplan är viktiga pusselbitar för att skapa en stad som lever upp till sina miljömål och ställer om till hållbara transportmedel. Eftersom alla bilresor slutar med parkering är parkeringspolitik ett minst lika effektivt styrmedel. När även Stockholms kranskommuner börjar införa parkeringsavgifter dagtid för att främja kollektiva transportmedel blir det minst sagt kontraproduktivt om effekten då blir att fler tar bilen till gratisparkeringen på jobbet inne i stan.
I dag är det förmånsbeskattat att parkera gratis på jobbet, men rapporter har antytt att det är långt ifrån alla företag som uppger den subventionerade parkeringen som löneförmån. Skatteverket prioriterar grövre skattebrott och reglerna upplevs ofta som krångliga. Som styrmedel för trafik är förmånsbeskattningen alltså långt ifrån ett heltäckande system.
Genom att öppna för kommunala parkeringsskatter riskerar vi inte, till skillnad från bensinskatten, att belasta glesbygden för att lösa storstädernas problem. Däri ligger det geniala. Olika förutsättningar – olika lösningar. De kommuner där avstånden är stora, kollektivtrafiken är gles och behovet av bil därför är relativt stort, kan avstå parkeringsskatten. De kompakta städerna med bra offentliga kommunikationsmedel ges möjligheten att använda skatten för att styra invånarnas beteende mot dem och de hållbara trafikslagen gång och cykel.
Endast ett fåtal av dem som i dag tar bilen till jobbet betalar marknadspris för parkeringen. Men vem är det då som betalar? Den som betalar är inte bara kollegan som inte kör bil till jobbet utan också alla de i Stockholms bostadskö. För att låta sina bilburna, oftast manliga, anställda parkera på företagets mark upplåter företag och organisationer mark till stora värden. Mark som skulle kunna användas betydligt bättre. Någon som inte hört talas bostadsbristen?
Det är sedan länge dags att bilismen betalar för den plats den tar upp av den begränsade ytan i städerna. I Stockholm blir allt större del av gatumarken avgiftsbelagd för parkering. Nu är det dags att titta på hur företagen använder sin mark och beskatta parkeringsplatser för bättre utnyttjande.
Ge Sveriges progressiva och feministiska kommuner verktyget att bygga framtidens stad. Ja till parkeringsskatten!
