Hoppa till innehållet

Opinion

Debatt: Basinkomst till alla – utopi eller möjlighet?

”Tänk om man istället för det vi har idag kunde ha ett system som var enkelt, billigt, begripligt och utan krångel gav folk det de behöver”, skriver Göran Hjort. 
”Tänk om man istället för det vi har idag kunde ha ett system som var enkelt, billigt, begripligt och utan krångel gav folk det de behöver”, skriver Göran Hjort.  Bild: Bild: Fredrik Sandberg/TT

Dagens ETC

Tänk om man istället för det vi har idag kunde ha ett system som var enkelt, billigt, begripligt och utan krångel gav folk det de behöver?
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte Dagens ETC som står för åsikten.

Basinkomsten ger individen en annan frihet än idag. En arbetslös behöver inte stå till arbetsmarknadens förfogande och kan fritt välja vad den vill göra med sitt liv. Basinkomsten kan göra att man går ner i arbetstid och får betalt för det obetalda arbete som utförs i hemmet och i olika ideella sammanhang, skriver Göran Hjort, författare och pedagog.

Rumänska tiggare som kommer till Sverige visar att det knappast finns något trygghetssystem i Rumänien. Myndigheterna har gjort det lätt för sig och låter fattiga klara sig bäst de kan själva. De lämnas i sticket och en basinkomst till behövande skulle nog vara bra. I Sverige är det annorlunda. Vi har Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommuners socialtjänst som ska se till att ingen far illa. Det är cirka 30 000 personer, som med en kostnad på över 15 miljarder kronor om året ska fördela över 600 miljarder kronor i bortåt hundra olika former av stöd och bidrag. Siffrorna är starkt avrundade och anger bara storleksordningen. Det låter kanske bra men tyvärr lever dessa myndigheter i en snabbt växande djungel av lagar, förordningar och villkor som krånglar till relationen mellan handläggare och mottagare. Båda kategorierna vittnar om ångest, förödmjukelse och uppgivenhet. 

Sedan lång tid tillbaka har man tänkt sig att ge vuxna medborgare en basinkomst. Den har genom åren getts olika namn, bland annat medborgarlön. Det har övergetts eftersom man oftast med ordet lön menar en inkomst som följd av arbete. Basinkomsten kräver inte arbete. Den betalas ut utan något krav på gentjänst. Man får en inkomst genom att man finns med en identitet (personnummer). Basinkomsten ska då vara tillräckligt stor så att man klarar sig där man lever och bor. Det handlar om en idé om allas lika värde och att alla ska få sin del av det samhället kan erbjuda. Basinkomsten ger individen en annan frihet än idag. En arbetslös behöver inte stå till arbetsmarknadens förfogande och kan fritt välja vad den vill göra med sitt liv. Basinkomsten kan göra att man går ner i arbetstid och får betalt för det obetalda arbete som utförs i hemmet och i olika ideella sammanhang.

Den vanligaste invändningen mot basinkomst är att den blir dyr att införa och att det kräver en omfördelning av pengar i samhället. De som har råd ska betala både till sig själva och till dem som inte har tillräckligt. Ett annat argument mot basinkomst är att man riskerar att få en mängd jobbsmitare som inte betalar skatt och blir parasiter.

Basinkomst har införts och prövats i verkligheten. I Alaska betalas det ut en mindre summa till alla. I Omitara i Namibia kunde man med hjälp av basinkomst lindra utbredd fattigdom 2008–2009, vilket man sedan fick sluta med, på grund av motstånd från förmögna land-ägare, korrumperade politiker och katolska kyrkan, som bland annat hävdade att folk skulle använda pengarna till alkohol, droger och onödig lyxkonsumtion. I Brasilien och Mexiko har man med framgång infört villkorad basinkomst till utvalda fattiga familjer som har ansökt om att få den. Pengarna betalas ut till mamman i familjen eftersom hon har hand om ekonomin. Kravet är att barnen ska få hälsosam mat, att de går i skolan och att deras hälsa kontrolleras regelbundet.

En växande skara entusiaster vill införa basinkomst i Sverige. Frågan är dock politiskt död och man rör sig i en mental uppförsbacke. Frågan är också om alla välbetalda personer automatiskt ska få ett vuxenbidrag fastän de egentligen inte behöver det. Det blir en administrativ rundgång där de först betalar skatten som ska betala basinkomsten för att sedan få tillbaka den som en skatteåterbäring. För de fattiga är givetvis en basinkomst välkommen.

Ett steg på vägen till ett införande är att utveckla det nuvarande trygghetssystemet.

Tänk om man istället för det vi har idag kunde ha ett system som var enkelt, billigt, begripligt och utan krångel gav folk det de behöver? Tänk om du kunde ringa till en enda instans och säga: Hej jag heter si och så och är sjuk, arbetslös eller arbetsoförmögen och behöver pengar. Och att någon då svarade: Tråkigt, men sänd oss en kalkyl på vad du lägger ut under en månad så tittar vi på den och skickar det du behöver. Berätta när du är frisk igen eller då du har fått ett jobb. Denna tanke beskrivs mer i detalj i skriften Garantiinkomst som kan läsas på: www.basinkomst.nu. Där finns kalkyler och mer eller mindre djärva förslag till hur en basinkomst kan finansieras.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg, som du kan beställa i pappersformat här. Tidningen finns också i vår Androidapp och Ipad/Iphoneapp.

Vill du prenumerera för under 12 kronor numret? Skicka ett mejl till kundtjanst@etc.se.