Debatt: Barriärer i tunnelbanan– för att liv kan räddas

Suicid innebär ett förlorat liv och stort lidande för anhöriga. I Stockholm sker varje år cirka tio dödsfall på grund av påkörningar i tunnelbanan och 70 procent av dessa bedöms vara suicid. Samtidigt visar studier att många självmordsförsök kan förebyggas. 

Nu utreder vi byggande av fysiska barriärer för att rädda liv.

En vanlig uppfattning är att en person som försökt ta sitt liv alltid kommer att försöka igen. Detta stämmer inte, studier av bland annat Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) visar att suicidförsök är situationsberoende och att även små insatser kan stoppa en person från att agera på impulsen att ta sitt liv. 

En studie fann också att 80 procent av dem som försöker begå självmord i kollektivtrafiken inte upprepar försöket om det misslyckas. 

En konkret åtgärd för att stoppa suicid är plattformsbarriärer. Dessa sätts upp längs plattformen och hindrar resenärer från att ramla eller hoppa ner på spåren. Barriärerna ökar också tryggheten, särskilt för personer med nedsatt syn eller andra funktionsnedsättningar, och finns redan vid flera pendeltågsstationer. 

Förutom att rädda liv skulle detta öka tryggheten för vår personal, som slipper uppleva ohyggliga och traumatiserande händelser på jobbet.

Att bygga säkert från början är det bästa alternativet. Inför att tunnelbanans nya gula linje byggs utreder vi plattformsbarriärer på alla stationer. 

Vi ser också över möjligheten att bygga barriärer på befintliga stationer. SL får ett uppdrag att kartlägga vilka stationer som är mest prioriterade. Det kostar att anpassa stationer i efterhand, men även ett förlorat människoliv har en stor kostnad, inte bara för anhöriga utan för hela samhället. 

Genom att ta nästa steg mot plattformsbarriärer kan kollektivtrafiken bli säkrare och tryggare för alla.