Debatt: Barns uppväxt går inte i repris

Hemlösheten i Sverige håller på att förändras. Tidigare drabbade den främst människor som tillhörde socialtjänstens mer traditionella målgrupper, som exempelvis personer med missbruksproblematik eller psykisk ohälsa.

Idag slås människor också ut från bostadsmarknaden på grund av den svåra bostadsbristen. Den sociala hemlösheten har fått sällskap av en strukturell.

Denna strukturella hemlösheten drabbar många barn. Minst 24 000 barn i Sverige hade föräldrar som befann sig i hemlöshet. Socialstyrelsen skattade att mellan 10 500–15 000 barn bodde i någon form av hemlöshet under deras mätvecka 2017, antingen stadigvarande eller växelvis. Dessvärre tycks antalet öka.

Osäkra boendeförhållanden har mycket negativ inverkan i ett barns liv. Det påverkar barnets hälsa, skolgång och personliga säkerhet, det ger också ökad risk för ångest, sömnsvårigheter och utåtagerande. Att leva i hemlöshet kan ha mycket långtgående, ibland livslånga konsekvenser för ett barn.

Därför måste vi agera.

Utöver det uppenbara – att se till att det byggs fler bostäder som människor har råd med – behövs fler åtgärder. En förändrad hemlöshet kräver förändrade verktyg.

1. Ge Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram en nationell strategi för hur hemlösheten bland barnfamiljer ska minska och barns situation stärkas, i samråd med Boverket, Barnombudsmannen och andra relevanta myndigheter.

2. Se över kommunernas ansvar att erbjuda varaktiga boendelösningar för barnfamiljer i hemlöshet. Eftersom socialtjänsten inte har något bostadsförsörjningsansvar behöver kommunen ta ansvar och finna lösningar. En sådan lösning får aldrig vara att “socialt dumpa” en barn­familj till en annan kommun.

3. Ge Socialstyrelsen i uppdrag att årligen ta fram nationell statistik kring barns boendesituation. Samlad kunskap är viktig att kunna följa utvecklingen.

4. Bostadsförsörjningsansvaret som ligger på kommunerna behöver skärpas. En del kommuner har egna handlingsplaner för barn­familjer i hemlöshet, det är ett viktigt verktyg som behöver spridas till landets alla kommuner. Planen bör ha ett tydligt barnperspektiv och lyfta hur barns egna röster ska höras.

5. Stärk barnfamiljers ekonomi genom att höja bostadsbidraget till barnfamiljer. Bostadsbidraget är en träffsäker förmån för att nå hushåll med svag ekonomi och därför lämpligt att använda för att ge ekonomiskt utsatta barnfamiljer extra resurser.

6. Utveckla modellen med hyres­garantier så att fler kan få ett hyreskontrakt.

7. Förtydliga kommunernas möjligheter att utveckla förtursprinciper vid förmedling så att barnfamiljer med akut boendesituation kan prioriteras.

Barns uppväxtvillkor är en fråga av avgörande betydelse för varje samhälle som gör anspråk på att vara gott. Att barn får växa upp i ett tryggt hem är centralt.

Barns uppväxt går inte i repris.