För att vinna stöd för nödvändiga minskningar av utsläppen måste politiken gynna vanliga löntagare, inte främst en väletablerad medelklass. Det är de största utsläpparna som måste minska sina utsläpp mest, de är rika personer och stora företag. Detta blir särskilt viktigt i en tid då många vanliga inkomsttagare runt om i EU drabbas hårt av prisökningar och sjunkande realinkomster.
En klimatpolitik som missgynnar vanliga löntagare riskerar att skapa politiska motreaktioner som stoppar hela klimatomställningen. I valet i Nederländerna i november 2023 gick extremhögern fram kraftigt. De gjorde det delvis för att de motsatte sig landets klimatpolitik. Priserna för gas och el har stigit, man kan mäta hur de väljare som drabbats direkt av prisökningarna ökade sitt stöd för extremhögern (PVV) och minskade det för den gröna vänstern (GL). Utbyggnaden av solceller har varit omfattande. Men många låginkomsttagare har inte kunnat ta del av del av subventionerna, de har ofta gått till villaägare med goda inkomster. Det är inte sällan samma personer som också kan köpa en elbil och ladda den hemma.
Klimatpolitiken har fått en negativ fördelningseffekt.
Klimatpolitiken har fått en negativ fördelningseffekt, det exploaterades framgångsrikt av extremhögern.
Klimatpolitikens fördelar måste bli tydliga även för den som har lägre lön, bor på landet eller behöver bilen, inte bara för högavlönade i storstäderna. Den måste kombineras med en aktiv fördelningspolitik. En klimatpolitik som ger fler trygga gröna jobb, lägre elräkning och bättre tågtrafik blir populär och kommer att öka stödet för omställningen.
EU:s viktigaste medel för att minska utsläppen är handeln med utsläppsrätter. Det är en effektiv åtgärd om den utformas rätt. Men om handeln inte kompletteras med omfattande investeringar på områden som kollektivtrafik, förnybar energi, omställning i industrin och billiga elfordon så riskerar den främst att leda till högre priser, en prisökning som blir mest kännbar för låginkomsttagare.
I dagsläget ser EU inte ut att klara klimatmålen, en viktig orsak är att klimatinvesteringarna är otillräckliga. EU:s strama budgetpolitik och ovilja att godkänna statsstöd gör att nya gröna jobb istället hamnar i USA eller Kina. Här måste EU:s politik förändras.
Här är några förslag om hur en mer effektiv, rättvis och populär klimatpolitik kan genomföras i EU och i Sverige:
• Bygg ut kollektivtrafiken och gör den billigare. Genomför en Sverigebiljett efter tysk modell så att man kan åka kollektivt över hela landet för ett par hundra i månaden.
• Förändra EU:s elmarknad och inför Sverigepriser på el. Idag drivs elpriserna i Sverige upp av höga gaspriser på kontinenten trots att vi är en stor exportör av el. Omställningen gynnas av låga och stabila elpriser.
• Inför en riktad elbilsbonus som gör det möjligt för låginkomsttagare att köpa en billig elbil.
• Ge uthålligt stöd till installation av solceller och energibesparing för fastigheter.
• EU:s statsstödsregler måste ändras så att staterna kan ställa om för klimatet även när det ses som ingrepp i den fria konkurrensen. Klimatet är viktigare.
• Inför en progressiv flygskatt där de som flyger mycket betalar mer för varje flygresa.
• Satsa på järnvägen, avskaffa EU:s krav på privatiseringar och höga banavgifter, låt SJ behålla överskotten och investera dem i bättre service och lägre priser.
• Ta bort alla subventioner till industrier som orsakar utsläpp.
• Lagstifta om återbäring av en del av vinsten från vindkraft och vattenkraft till de bygder där produktionen sker.
Inför EU-valet handlar klimatdebatten allt för mycket om hur EU:s direktiv på klimatområdet fungerar. Men de räcker inte till, vi måste tänka större för att kunna skapa ett bättre samhälle som både minskar utsläppen, skapar nya jobb och ökar jämlikheten.
