Debatt: Balansmålet riskerar att bli väldigt dyrt för Sverige

Ska vi långsiktigt klara att både göra de stora investeringar som krävs i den gröna omställningen och stärka vår välfärd ordentligt behövs det nya mål i det finanspolitiska ramverket. Mål som möjliggör stora offentliga investeringar. Nu väljer en majoritet i kommittén som sett över det finanspolitiska ramverket att inte ta den chansen. Det är dumsnålt och riskerar att stå Sverige dyrt.

Tidöpartierna har tillsammans med Socialdemokraterna och Centerpartiet kommit överens om ett balansmål för de offentliga finanserna. Det innebär att Sverige, trots våra mycket starka statsfinanser, inte kommer att ha utrymme att genomföra nödvändiga investeringar i den gröna omställningen. 

I praktiken innebär det att tågen kommer fortsätta vara sena och att vårt energisystem inte kommer att byggas ut tillräckligt snabbt, med högre elpriser för hushåll och företag som följd.

Det här är en missad chans för Sverige. 

Miljöpartiet kan inte stå bakom en uppgörelse som innebär att de långsiktiga klimatinvesteringar som behöver göras här och nu löper stor risk att gå om intet. Vi vill ha ett finanspolitiskt ramverk med tydliga spelregler som skapar förtroende och transparens, men ett regelverk som innebär att det inte är möjligt med stora offentliga investeringar utan stora nedskärningar i välfärden är ekonomiskt oansvarigt. 

Sverige behöver investera i den gröna omställningen för att klara klimatet och bygga ett robust samhälle som håller ihop. Det handlar om att sänka utsläppen men också stärka Sveriges konkurrenskraft. 

För det krävs ett klimatsäkrat finanspolitiskt ramverk som tar oss bort från dagens fossilberoende ekonomi.

Vi föreslår att skuldankaret, som är ett långsiktigt mål för den offentliga skuldkvoten, höjs till 50 procent av BNP. Det är en nivå finansdepartementets Långtidsutredning och expertmyndigheten Finanspolitiska rådet bedömer ger tillräckliga säkerhetsmarginaler för att agera i en kris. 

Det skulle frigöra 100 miljarder om året till en grön investeringsbudget. 

Det skulle frigöra 100 miljarder om året till en grön investeringsbudget. Då skulle vi kunna investera i en fungerande järnväg och bygga ut ett förnybart energisystem som gynnar både folk och företag i hela landet. 

Löpande utgifter ska inte lånefinansieras, men investeringar i den gröna omställningen som gynnar både oss och framtida generationer måste kunna genomföras utan nedskärningar i välfärden som följd. Det är både effektivare och mer rättvist än att välfärden ska stå tillbaka när stora offentliga investeringar behöver göras. Vi har råd med både och.