Debatt: Avtal begränsar demokratiskt inflytande

Samtidigt som stora delar av Europa gick till val pågick förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal mellan EU och USA som kan komma att begränsa demokratin i EU:s medlemsländer betydligt. Det handlar om en så kallad tvistlösningsmekanism som om den ingår i det framtida avtalet, kallat TTIP, kan leda till stämningar mot stater från investerande företag. 

Med stöd av liknande tvistlösningsmekanismer i befintliga avtal har Vattenfall stämt tyska staten efter deras beslut att avveckla kärnkraften. Australien har blivit stämda av ett tobaksbolag efter att ha infört hårda regler för förpackningars utseende. Med denna typ av bestämmelse i TTIP-avtalet med USA är det mycket möjligt att amerikanska riskkapitalister skulle kunna stämma Sverige efter till exempel ett förbud mot vinstuttag från välfärden. 

Förhandlingarna om avtalet är givetvis hemliga. Men tillräckligt mycket för att skapa sig en uppfattning av problemen har presenterats eller läckt ut. Medan kommissionen har hävdat att allt är lugnt har oron och kritiken växt. Så pass att förhandlingarna nu har stoppats i vissa delar för att allmänheten ska kunna komma in med synpunkter angående den omdiskuterade tvistlösningsmekanismen. 

Tvistlösningsmekanismer finns som sagt i många nuvarande avtal, något som flitigt används som ett försvar från förespråkarna. Ofta ingås dessa avtal med utvecklingsländer med brister i rättsystemen. Bestämmelserna i dessa investeringsavtal kan enkelt beskrivas som en kolonialism för 2000-talet. Utländska företag ska kunna använda sig av arbetstagare och länders resurser men samtidigt komma undan reglering. Nu står europeiska arbetstagare och medborgare på tur att drabbas. Trots att ett avtal i den utformning som nu föreslås kraftigt skulle begränsa det demokratiska inflytandet i de enskilda medlemsländerna över ekonomi, välfärd, miljöhänsyn och folkhälsa är debatten i Sverige så gott som död.

Nu hävdar kommissionen att TTIP-avtalet ska skapa jobb. Kalkylerna är blygsamma och fackföreningsordföranden för tyska IG Metall har sagt att vädret kommer att betyda mer för tillväxten än avtalet. Samtidigt har kommissionen också varit med och ställt krav på enorma nedskärningar i den offentliga sektorn i vissa EU-länder. Det påstådda jobbskapandet TTIP ska innebära kan i ljuset av det endast ses som ett svepskäl för att kunna sälja in avtalet hos medborgarna. Hade EU verkligen brytt sig om att skapa jobb hade helt andra åtgärder kunnat göras. Det skulle kunna göras genom att bygga ut välfärden och göra aktiva investeringar i bostadsbyggande och miljösatsningar, och därmed samtidigt stärka demokratin. Men ett avtal med en odemokratisk tvistlösningsmekanism bekräftar bara misstanken att EU endast står på företagens sida.