Debatt: Avslå ansökan om gruvtillstånd i Gállok

Inom kort väntas besked om de omdiskuterade planerna på en gruva i Gállok/Kallak några mil utanför Jokkmokk. Ett brittiskt bolag har ansökt om att få öppna gruvan, trots de stora konsekvenser den väntas få på miljön och rennäringen i området, och frågan har nu hamnat på regeringens bord.

Förespråkare av gruvan menar att den skulle gynna både klimat och arbetstillfällen, men vi menar att båda dessa argument är svepskäl för kortsiktig ekonomisk vinst på bekostnad av natur och samhälle. Den gröna omställningen kan inte byggas på svepskäl, utan byggs endast med långsiktiga gröna arbetstillfällen.

Vi uppmanar därför regeringen att avslå ansökan och istället satsa på verkligt gröna jobb.

I debatten lyfts ofta argumentet att gruvor behövs för få fram mineraler, som förespråkarna menar har en del i klimatomställningen. Men i Gállok skulle inte dessa mineraler brytas, utan järnmalm. Forskare menar att klimatargumentet inte håller i det fallet, då järnmalm inte är en bristvara och järnmängden i malmen i Gállok är relativt låg.

Gruvan kan alltså inte motiveras med klimatomställning. Dessutom väntas gruvan få stora miljökonsekvenser. Både vattnet och den biologiska mångfalden hotas, och Unesco menar att gruv­an skulle kunna få stor inverkan på världsarvet Laponia.

Att motivera något som är skadligt för miljö eller biologisk mångfald med svepskäl om den gröna omställningen är ett typiskt exempel på grönmålning, för denna gruva gynnar inte klimatet.

I debatten argumenterar förespråkare även att det är för jobben och för de anställdas skull som man ska genomföra gruvbrytning, men att vanliga människors rätt till arbete skulle riskeras av en rättvis omställning är en myt.

Tvärtom, med en aktiv politik kommer den gröna omställningen kommer skapa mer långsiktiga arbeten.

Ett godkännande av gruvan i Gállok skulle även vara en arbetsmarknadspolitisk återvändsgränd, då gruvbrytningen väntas vara verksam i endast 14 år. Länsstyrelsen har sagt nej, bland annat just för att den inte är samhällsekonomiskt försvarbar.

Det är ett svek att man lämnar orter till kortsiktiga industrier som leder till stora konsekvenser för närmiljön och i längden människorna som bor i området, istället för att se till att långsiktiga arbetstillfällen skapas. Det är hög tid att ge människor rätten till både hållbara jobb, drägliga livsmiljöer, och en arbetsmarknad som inte hotar vattnet eller närmiljön i de anställdas närområde. Dessa intressen står inte emot varandra, utan är en förutsättning för en trygg framtid.

Vi föreslår därför att man satsar stort på verkligt gröna arbeten, särskilt i orter som Jokkmokk. Men detta förutsätter aktiv politik och statliga initiativ. Vi behöver ta demokratisk kontroll över den gröna arbetsmarknaden och den rättvisa omställningen, och skapa jobb i hela landet.

Ännu en viktig aspekt är de enorma konsekvenser som gruvan väntas få för samiska aktörer och rennäringen i området. Svenska samers riksförbund, Sametinget och berörda samebyar har sagt nej till gruvan. Beslutet som nu ligger på regeringens bord handlar i praktiken om statens syn på urfolks rättigheter. Sverige har många gånger fått internationell kritik för att inte ha gett de samiska aktörerna inflytande i beslutsprocesser som rör mark­användning, och det är nu hög tid att det förändras.

Omställningen kan inte ställa jobb och klimat mot urfolks rättigheter, utan måste präglas av solidaritet, mänskliga rättigheter och rättvisa.

Vi behöver ta demokratisk kontroll över den rättvisa omställning man talar så varmt om, och det innebär även att vi behöver vara redo att stoppa gruv- och fossilbolag som agerar bromskloss i den omställningen. Den rättvisa omställningen och arbetstillfällen är inga motsättningar, utan förutsättningar för varandra.

Det gröna folkhemmet byggs inte med låtsasgrön politik – det byggs med en strukturell omställning som stoppar utsläppen, skapar hållbara jobb, stärker mänskliga rättigheter och tar hänsyn till miljömässiga och sociala aspekter. Vi kan inte ta den lätta vägen och bortse från en av dessa aspekter, för den vägen leder oss inte framåt. Endast med dessa insikter kan Sverige ta ledartröjan i internationell klimatomställning.