Debatt: Avskaffa betyg och läxor

Den politiska debatten om skolan handlar om disciplinära åtgärder som vi vet kommer skapa en hårdare skola och missgynna en stor del av eleverna. Vi vet att disciplin och utsortering av elever inte bäddar för en skola som ska lära för livet. Vi har i stället elevernas perspektiv, demokrati och jämlikhet i åtanke när vi målar upp den skola vi vill ha. Ung vänster vill avskaffa betyg och läxor.

Det finns ingen forskning som tyder på att betyg i lägre åldrar skulle förbättra skolresultaten och enligt professor Christian Lundahl (Lärarnas tidning, 28/1 2015) strider en sådan reform mot att basera skolan på en vetenskaplig grund. Intelligens och förståelse mäts inte rättvist genom betyg som kan sättas godtyckligt och ojämlikt beroende på skola. Minska fokuset på betygssättning och låt lärare arbeta med formativ bedömning, förebyggande stöd och genuin förståelse. Vi vill ha riktig motivation för att lära oss ny kunskap i stället för en straffande sorteringsmaskin som motivation att skriva rätt på test!

Läxor är ett stressmoment där unga pressas att lägga stora delar av sin fritid på att göra skolarbete i stället för att kunna vara med kompisar eller göra aktiviteter. Skulden läggs på individen där det är ditt fel om du inte får tillräckligt bra resultat i stället för den skola som är ansvarig för att du ska få en bra utbildning. Det innebär i praktiken att eleverna förväntas få hjälp av sina föräldrar när det blir för svårt. Om föräldrarna då inte själva kan göra läxorna, på grund av bristande utbildning eller tid, så innebär det att eleverna får en undermålig grund att stå på.

Det finns alltså inget i varken skollagen eller skolans uppdrag som stödjer läxors existens, snarare som talar emot. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag – ge tid för att skolarbete och undervisning ska ske under skoltid!

Idag har vi en skola med ökande betygshets och ökad stress i skolmiljöer. Den ökande psykiska ohälsan till följd av ökad stress drabbar primärt unga tjejer. Nästan 40 procent av alla 13-åriga tjejer upplever stress över sin utbildning och bland 15-åringar är den 60 procent. Att betyg och läxor bidrar till denna stress är ingen tvekan för de som går i skolan.

Sedan 1990-talet har målstyrning och New public management-principer haft ett enormt genomslag i den svenska skolan. Man talar allt oftare om ökad effektivitet och elevers, såväl som skolors, prestationer i ljuset av en marknadsbaserad konkurrens dem emellan. Denna logik har inneburit ett större fokus på måluppfyllelse och kunskapstester och mindre på pedagogiska frågor så som ”Hur skapar vi en skola för alla?”, ”Hur skapar vi en läromiljö som gynnar alla elevers språk- och kunskapsutveckling” och ”Hur skapar vi en undervisning med höga förväntningar och samtidigt hög grad av stöttning?”. Vi ser att en konkurrensorienterad skola skapar en mer segregerad skola.

Det går inte att analysera problemen inom skolan utan att lyfta de ökande klassklyftorna och segregationen som en följd av det fria skolvalet. När klassklyftorna ökar i samhället är det av största vikt att skolan som samhällsinstans tar sitt demokratiska ansvar – att vara en skola för alla. Betyg och läxor bidrar till att cementera klasskillnaderna i samhället.

Vi menar att kunskap bör ses som någonting som skapas i samspel med andra. Det är genom att samtala med varandra, utbyta erfarenheter och sätta ord på det vi gör och upplever som vi som människor utvecklas språkligt och kunskapsmässigt – inte genom ökad stress, kontroll och disciplin.