Debatt: Avreglering gör det billigare att bygga

Ett av de största problemen för nya studenter är svårigheten att hitta bostad. Nästan 70 procent av studenter är registrerade på studieorter där de inte kan erbjudas ett boende under sin första hösttermin. Därför är det glädjande att regeringen nu går fram med regelförenklingar som kan göra studentbostäder fler och billigare.

Det säger sig självt att det är billigare att bygga mindre bostäder än större.

Istället för att välkomna detta, påstår S-studenter i Dagens ETC (26/2) att förslaget inte kommer göra någon skillnad eftersom inget ”säger att lättade krav faktiskt leder till fler eller billigare bostäder”. Det är dock precis vad det gör. Det säger sig självt att det är billigare att bygga mindre bostäder än större, särskilt om det är den enskilt dyraste delen av en bostad – badrummet – som är mindre.

Boverket beräknar att regeringens förslag kan minska byggkostnaderna för en typisk studentlägenhet med 30 000 kronor. Räknar man i stället per kvadratmeter skulle kostnaderna minska med upp till 86 000 kronor per bostad om den blev tre kvadratmeter mindre.

För studentkorridorer med eget badrum kan boytan per korridorsrum minskas med 1,4 kvadratmeter. Boverket beräknar att det minskar produktionskostnaderna med 45 750 kronor per rum. Att studentbostäderna blir billigare står alltså klart, men de blir även fler.

Med förslaget kan fler lägenheter få plats på varje våning – huvudsakligen genom att de byggs smalare. Enligt Studentbostadsföretagens beräkningar innebär det 15 stycken fler lägenheter i en typisk nyproduktion. Ännu fler kan bostäderna bli om dagens bestånd konverteras enligt de föreslagna reglerna. I ett typiskt femvåningshus kan det då rymmas 45 fler lägenheter än i dag.

Fler studentboenden betyder förstås också att hyran per lägenhet kan bli lägre för att täcka hyresvärdens kostnader. Ett ökat utbud gör därtill att studenter lättare kan välja andra alternativ om hyran är för hög.

För många studenter är det viktigare att kunna få en billigare studentbostad – eller få ett boende överhuvudtaget – än att ha ett stort badrum. Med regeringens förslag får de den möjligheten.

Det enda problemet är att det egentligen borde gå längre. Antalet rörelsehindrade i studieålder uppskattas till 2,6 procent. Därför borde vi kunna göra som Finland och undanta upp till 95 procent av studentbostäderna. Då skulle andelen anpassade boende ändå vara nästan dubbelt så stor som behovet.

Regeringen bör fortsätta på den inslagna linjen och avreglera bostadsmarknaden ytterligare. Bara genom att låta utbud möta efterfrågan utan fler regleringar än nödvändigt kan bostadsbristen lösas och det för fler än bara studenter.