Debatt: Att välja sin psykvård är en mänsklig rättighet

Psykiatrin anser att piller är lösningen. Vi håller inte med. Piller kan vara bra, men inte jämt. Och framför allt ska patienten själv få avgöra vilken typ av behandling hon helst vill ha.

Vi inom RSMH har sett flera exempel på hur även personer som tidigare har fått diagnosen schizofreni har kunnat återhämta sig, trappa ned sina läkemedel och ibland sluta helt. Men inom psykiatrin har man länge haft en föreställning om att dessa tillstånd skulle vara kroniska och kräver livslång medicinering.

Vi är mycket kritiska mot detta, eftersom vi har sett motsatsen. Med hjälp av sociala insatser såsom terapi, personliga ombud och daglig verksamhet kan personer återhämta sig och få liv som de är nöjda med. I vissa fall kan antipsykotiska läkemedel snarare förvärra personers tillstånd, särskilt om biverkningarna ska tas bort med ytterligare medicinering tills du till slut står med en läkemedels-cocktail som ingen känner till de sammankokta effekterna av.

Det är därför väldigt olyckligt att en sådan tung myndighet som Socialstyrelsen verkar utgå från att personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd kräver livslång läkemedelsbehandling för att ”leva ett normalt liv”. Särskilt när studierna de har använt sig av bygger på konstiga antaganden.

Till exempel har personer med läkemedel ställts mot en grupp som inte behandlas alls. Utifrån detta har man sett att självmordsrisken minskar med hjälp av läkemedel jämfört med dem utan behandling. Det är ju inget revolutionerande i sig.

Men det saknas studier där läkemedelsbehandlade patienter sätts mot en grupp patienter som får terapi eller andra sociala insatser. Vi anser att det först då går att se om livslång medicinering verkligen skulle vara nödvändigt eller om annan behandling fungerar lika bra.

Dessutom. Orsaken till det höga antalet självmord behöver inte endast bero på diagnosen i sig utan läkemedlen kan ha ett finger med i spelet. Får du mycket biverkningar av dina läkemedel och inget stöd från psykiatrin för att trappa ned, är risken stor att du väljer att sluta med medicinerna på egen hand. Görs detta abrupt kan det leda till utsättningssymtom, liknande som om du slutar med en drog. Det i sig kan förvärra de psykotiska symtomen. Vi menar alltså att många av självmorden lika gärna kan bero på snabb utsättning av höga doser av läkemedel än diagnosen i sig.

Vi är inte emot läkemedel.
I många fall kan det vara nödvändigt för att bryta en psykos eller andra akuta tillstånd. Men de ges för ofta och i för höga doser. Dessutom ges de under för lång tid. Och alltför ofta lämnas du ensam med en pillerburk i stället för att också få en samtalskontakt.

Den svenska psykiatrin synes ha fastnat i biologism och i en föreställning om att psykiatri skulle vara som vilken gren inom sjukvården som helst. Men psykiatrin är snarare en tvärvetenskaplig verksamhet där sociala kontakter och personligt stöd har minst lika stor påverkan på hjärnan som bristande serotonin-nivåer. Patienten behöver få hjälp med att lösa orsaken till varför krisen bröt ut och hantera effekter i sin vardag. Det kan handla om dåliga rutiner, en ohållbar livssituation, krisande relationer, svag ekonomi eller hjälp att bearbeta tidigare trauman.

Det behövs mer fristående forskning bortom läkemedelsbolagens långa armar och Socialstyrelsen måste bli bättre på att ta in brukarnas synpunkter och psykiatrins kliniska erfarenheter när de gör sina riktlinjer för läkemedelsbehandling vid psykisk ohälsa.

En viktig del i sammanhanget är Hälso- och sjukvårdslagen. I den står det att patienten har rätt att själv välja den vård och behandling han eller hon föredrar, inom ramen för vetenskap och beprövad erfarenhet. Men detta bortser man från, framför allt i psykosvården, trots att brukarens inflytande över sin egen kropp är en mänsklig rättighet.

Vi undrar när patienten ska erkännas som en ägare till sin egen kropp och expert på sina egna erfarenheter. Vilka beslutsfattare stöttar oss i detta?

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg, som du kan beställa i pappersformat här. Tidningen finns också i vår Androidapp och Ipad/Iphoneapp.

Vill du prenumerera för under 12 kronor numret? Skicka ett mejl till kundtjanst@etc.se.