Debatt: Att köpa svart­kontrakt ska ses som att köpa heroin

I inledningen av min karriär vräkte jag ett kriminellt gäng. Polisen var starkt engagerad och vi hade ett tätt samarbete. Jag frågade varför det var så viktigt att få bort dem från klubblokalen då de bara flyttar vidare. Polisen svarade: ”Så länge de står utan lokal lägger de all tid på att hitta en ny, har de en lokal lägger de all tid på brott.”

Vräkningen hade en samhällsviktig poäng. Många år har gått sedan dess och brottslingar har hittat nya sätt att utnyttja fastighetsbeståndet. Idag är inte det största problemet att kriminalitet planeras inom fyra väggar. Utan att lägenheter i allt högre utsträckning har blivit en ekonomi som göder gängen.

Handel med hyreskontrakt är en del av den organi­serade brottsligheten. Det har fastslagits i flera utred­ningar. Likaså att prostitution och människohandel före­kommer i lägenheter som hyrs ut via airbnb och andra osäkra upplåtelseformer.

Den 1 oktober 2019 trädde en lagändring i kraft som innebär att såväl köp som försäljning av kontrakt är kriminaliserat. Dessutom blev det brottsligt att upplåta en lägenhet i andra hand, utan tillstånd, i vinningssyfte. Ändringens syfte är att öka den lagliga omsättningen av förstahandskontrakt, skapa bättre hyresvillkor och sundare boendemiljöer. Kort sagt: lägenheter ska nyttjas för sitt ändamål – som bostäder åt de som står på kontraktet.

Den 25 juni i år beslutade regeringen att inrätta ett projekt riktat mot näringsverksamhet kopplad till organiserad brottslighet. Det innebär en samverkan mellan 12 myndigheter och i uppdraget ingår att stoppa bostäder från att användas felaktigt.

I det här arbetet kan vi inte enbart förlita oss på domstolar och myndigheter. Om du mördar någon är risken att bli dömd mycket hög. Nästan lika hög är risken när du säljer knark. Om du däremot ägnar dig åt svarta lägenhetsaffärer värda miljoner är risken att åka dit statistiskt sett extremt liten, för att inte säga obefintlig.

Vi måste alltså jobba med den allmänna attityden kring svartkontrakt och osäkra uthyrningar till skyhöga ockerpriser. När man kriminaliserade köp av hyresrätter syftade det inte minst till att avskräcka gemene man från tveksamma affärer. Man köper sig inte bara före kön och snuvar den som stått där i många år på det åtråvärda förstahandskontraktet. Det innebär även att man handlar med den organiserade brottsligheten. 

Och den som vill ha tillbaka sin insats vid flytt tvingas att begå ytterligare ett brott, då man själv måste kränga kontraktet under bordet, vilket innebär att man på nytt gör en uppgörelse med organiserad brottslighet. Att tillåta sig att bli en del av den här handeln, och även att hyra ut utan tillstånd i andra hand till en person man inte noggrant kontrollerat, göder den organiserade brottsligheten. På samma sätt som att köpa vapen och narkotika. Kanske möjliggör man trafficking av en kvinna från ett av Europas fattigare länder?

Lagar och myndighetsdirektiv finns. Men för att riktigt bekämpa roten till det onda krävs en förändrad attityd bland oss medborgare. Bostadsköerna är långa. Det upplevs alltid som någon annans fel. Men den dag vi ifrågasätter polaren som skryter om att hen har köpt ett förstahandskontrakt, på samma sätt som vi hade gjort om det varit ett parti heroin, kommer vi gemensamt att hjälpas åt att få en schystare bostadsmarknad.

PRENUMERERA PÅ NYHETSMAGASINET ETC

Den här artikeln kommer från Nyhetsmagasinet ETC
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.