År 2010 förbjöd Konsumentverket Eon att i annonser använda påståendet ”koldioxidfri kärnkraft”. Motivering: kärnkraftverken är inte koldioxidfria. De använder visserligen inte fossila bränslen vid själva elframställningen, men sett ur ett livscykelperspektiv ger de ifrån sig bortemot en tredjedel så mycket koldioxid per kWh som vad kolkraftverken gör.

Detta publicerades redan 2009 av Stanforduniversitetet i Kalifornien, baserat på en analys av över hundra livscykelanalyser.

Hur skulle då kärnkraftsivrarna kunna argumentera för sin påstådda klimat”neutralitet”? Jo, genom att börja slå blå dunster i ögonen på oss och använda sig av beteckningen fossilfritt i stället för koldioxidfritt. Med den underförstod de att ”fossilfritt” bara skulle referera till själva elframställningen, inte till allt som krävdes för uppbyggnad, drift, underhåll och nedmontering.   

Urangruvorna och urananrikningen orsakar exempelvis mycket stora koldioxidutsläpp i bland annat USA, Kanada, Namibia, Australien och Kazakstan. De och andra kringverksamheter är varken fossilfria eller koldioxidfria. Som framgår av tabellen är inte heller den förnybara energin klimatneutral. Men varken vind, sol, våg eller vatten kommer i närheten av kärnkraftens miljöförstörande inverkan också på klimatets område.

Därför: låt dig inte luras! Elproduktionernas inverkan på klimatet bör givetvis bedömas ur ett livscykelperspektiv. I grunden är ”fossilfri” och ”koldioxidfri” samma sak – det ena refererar visserligen till intagssidan, det andra till utsläppen, men de är oupplösligt förenade av naturvetenskapens lagar.