Debatt: Att inte satsa på läsande är att spela rysk roulette

I Göteborg, som har mottot ”staden där vi läser för våra barn”, arrangerades under fredagen ett litteratur­politiskt toppmöte med anledning av att staden blivit utnämnd till Unescos City of literature. Unesco utser nya kreativa städer vartannat år och 2021 blev alltså Göteborg en av tre nya litteraturstäder vars mål är att stärka litteraturen som konstnärligt uttryck och kreativ näring. Tillsammans utbyter litteratur­städerna kunskap och idéer för hur de ska arbeta med bland annat att främja läsandet bland barn. 

Inte bara i Göteborg utan runt om i hela Sverige pågår arbetet med läs- och skrivfrämjande insatser för fullt. Tur är väl det för samtidigt är det tydligt att läsandet bland barn och unga rasar markant i Sverige.

Enligt professorerna Ingvar Lundberg och Mats Myrberg har ett barn som blivit läst för ett ordförråd på cirka 50 000–70 000 ord när de fyller 18. Motsvarande siffra för barn som inte blivit läst för har istället ett ordförråd på 15 000–17 000 ord. De menar också för att kunna förstå och följa nyhetsrapporteringar behöver vi minst ordförråd om 50 000 ord. Att inte ha tillgång till litteratur eller vuxna som kan förmedla litteratur är alltså inte bara förödande för individen utan också en eskalerande klassfråga. 

Skolbibliotek är en av de absolut viktigaste incitamenten för att få barn och unga att läsa, enligt generalsekreteraren för Svensk biblioteksförening, Karin Linder. Något som även slogs fast av utredningen ”Skolbibliotek för bildning och utbildning”, som överlämnades till dåvarande utbildningsminister Anna Ekström (S) för drygt ett år sedan.

Men det är inte bara läsningen i sig som är viktig utan också läsförståelsen och kunskapen att källkritiskt kunna granska den text som den läser. Ett lagstadgat skolbibliotek, bemannat av en fackutbildad personal, är med andra ord helt avgörande för att öka läsandet, kunna agera källkritiskt och därmed också minska klassklyftorna i Sverige. Trots det valde den socialdemokratiska regeringen att lägga utredningen på hyllan och vänta med beslut. 

Enligt föreståndaren för kulturpolitiskt centrum, docent Linnea Lindsköld, är även folkbildningen central för att öka läsandet och inkluderingen i samhället. Där är studieförbunden med sin historiska roll som folkbildare oerhört ­viktiga. Att M, L, KD och SD har hittat på en egen modell för fördelning av kommunala pengar till studieförbunden genom den så kallade Göteborgsmodellen är stort bakslag för folkbildningen. 

Modellen innebär en drastiskt ökad detaljstyrning och närmare två miljoner i ökade administrationskostnader för studieförbunden. Som om det inte vore nog väljer de även, tvärtemot tjänste­utlåtandet, att utesluta bidrag till ett av de studieförbund som arbetar mest i utsatta områden. 

Nu kunde förstås inte stadens styrande minoritet förutse Rysslands invasion av Ukraina, men nedmonteringen av det enorma integrationsarbetet och bildningsansvaret som studieförbunden så länge axlat har de med öppna ögon valt att rasera. Vad det kommer att innebära för det som många spår kommer att bli den största flyktingvågen i Europas historia, återstår bara att med fasa invänta.

I en tid med hot mot oberoende medier, fake news och inskränkningar av det fria ordet måste vi, med alla medel som är möjliga, öka läsandet, öka bildningen, öka tillgängligheten och öka det källkritiska granskandet. Att låta våra medborgare, unga som äldre, för­lita sig på Tiktok och Facebook när vi behöver satsa på folkbildning och bibliotek i allmänhet men skolbibliotek i synnerhet, är verkligen som att spela rysk roulette med framtiden.