Debatt: Arbetsgivare måste skydda sina anställda till varje pris

Att arbetsmiljön är ett område som inte är tillräckligt högt prioriterat av varken arbetsgivare eller politiker är uppenbart.

Varje år är det alldeles för många familjer som får beskedet om att deras älskade inte kommer hem från arbetet. Under 2018 var det 58 personer varav 12 i Västsverige (Västra Götalands län och Hallands län). Under 2019 har dödssiffran passerat 40. Dessutom var det mer än 7 200 personer i Västsverige som skadades så svårt att man var tvungen att vara hemma från jobbet.

I stället för att närma oss den uttalade nollvisionen om dödsolyckor i arbetet är trenden alltså att fler dör och fler är inblandade i olyckor som resulterar i frånvaro från arbetet. Att den psykosociala arbetsmiljön dessutom ligger på en stadigt låg nivå gör inte saken bättre.

Det är arbetsgivarnas ansvar att se till att arbetsmiljön är bra. Det är ett ansvar som tummas på när marginalerna är små och tidspressen är hög. Att skapa en säker arbetsplats kan ta tid och kosta pengar. Men vad är kostnaden för att ett människoliv släcks eller förstörs?

Arbetsmiljöverket har en nyckelroll för att minska risken för oseriösa arbetsgivare och farliga arbetsplatser. Regeringen avsätter fem miljoner i årets budget för att minska dödsolyckorna. Det räcker inte. Att anställa fler arbetsmiljöinspektörer är poänglöst om de ändå inte är på plats förrän efter skadan har skett. Om nollvisionen ska bli verklighet så krävs betydligt mycket mer än så.

Lösningen är enkel men kräver ett stort jobb, både för arbetsgivare och fackliga organisationer. Tryggare arbetsvillkor, bättre utbildade arbetsgivare och skyddsombud och ett systematiskt arbetsmiljöarbete som förebygger är det som fungerar.

LO:s förslag bygger på att arbetare inte ska vara utbytbara. Det är när arbetsgivarnas ansvar för de anställda är stort och den fackliga aktiviteten hög som brister i arbetsmiljön kan avhjälpas innan olyckan är ett faktum. Vi lever nu i en ekonomi där tillfälliga anställningar blir allt vanligare och människor är utbytbara och därmed blir utnyttjade av arbetsgivarna, i bemanningsbranschen är man till och med uthyrd till en annan arbetsgivare. Det innebär att det blir lättare för dem att slita ut människor och inte ta ansvar för deras hälsa, varken den psykiska eller den fysiska.

I stället för att utveckla ett system som fungerat i över 100 år där arbetare väljer sina skyddsombud vill nu Svenskt Näringsliv ta bort de regionala skyddsombuden. Genast föreslår deras politiska spegel SD samma sak i riksdagen.

Vi vill i stället skapa bättre förutsättningar för en god arbetsmiljö. Både genom att förbättra möjligheterna för skyddsombuden men framförallt genom att sluta snacka om minskade risker och i stället börja agera.

Förutom tryggare anställningar är våra viktigaste förslag i sammanfattning:

• Bättre utbildade skyddsombud – i stället för att försämra möjligheter till att utföra uppdraget så måste arbetsgivarna bidra till ökad kompetens hos våra lokala och regionala skyddsombud.

• Ett systematiskt arbetsmiljöarbete – det innebär att arbets­givare gör jobbet för att förebygga dålig arbetsmiljö, såväl fysisk som psykosocial.

• Bättre utbildade arbetsledare och bättre ledarskap – dåligt ledarskap och dåligt utbildade chefer är alltför ofta ett arbetsmiljöproblem, inte minst för den psykosociala arbetsmiljön.

• För att minska de strukturella riskerna i arbetslivet behöver Arbetsmiljöverket stärkas ytterligare.

Men framförallt; om en noll­vision av dödsfall och en i allmänhet förbättrad arbetsmiljö ska vara realistisk så krävs att arbetsgivarna ser mer till vilket ansvar man har för de människor man har anställt än till den kortsiktiga vinningen.

Vi kräver att arbetsgivarna ser arbetarnas värde som okränkbart och värt att skyddas till varje pris.

Vi kräver att de regionala skyddsombuden ska vara kvar och ska få bättre möjligheter att utföra sitt viktiga uppdrag.