Debatt: Arbeta mot beroende – det är att verka för fred

Tankesmedjan Nocturum släpper i veckan en rapport som visar hur alkohol och narkotika gått som en röd tråd genom krigets historia och fortsätter att vara en utmaning för samhällen, även långt efter att fredsavtalen undertecknats. Berusning har lett till felaktiga beslut, grövre våld, utvecklande av beroende och en utsatt situation för soldater och civilbefolkning. Våldet på slagfältet flyttar ofta in i hemmet och krigsupplevelser skapar stress och trauma som ärvs i generationer.

Ett exempel är Rysslands pågående invasionskrig mot Ukraina, där medier och lokalbefolkning i de ockuperade områdena vittnar om berusade och påverkade ryska soldater. Det beskrivs hur soldaterna förbjudits att köpa alkohol efter att de varit inblandade i bilolyckor, kränkningar, användning av vapen mot civila och andra övergrepp. Drygt två år efter invasionen har sannolikt hundratusentals ryssar avlidit. Både i strid, men även i alkoholrelaterade olyckor. Som en rysk officer, numera desertör, uttryckte det: ”När man är full är det inte så läskigt att dö.”

Hur hanterar man en lidande och traumatiserad befolkning som drabbas av krigets konsekvenser? För många beslutsfattare går de akuta behoven före en politik som långsiktigt främjar folkhälsa. Med begränsade resurser är problematik kring psykisk ohälsa eller alkohol och andra droger ofta lågt prioriterade vilket får förödande konsekvenser.

Ukrainas president Zelenskyj undertecknade nyligen en lag som godkänner användande av cannabis för medicinskt syfte på bred front för att behandla posttraumatiskt stressyndrom och skadade soldater – detta trots att forskningsstöd saknas. I en översikt av alkohol- och droganvändning i humanitära- och postkonfliktsituationer lyfter Världshälsoorganisationen, WHO, hur posttraumatiskt stressyndrom kan leda till ökad användning av alkohol och andra droger, men även hur ett missbruk eller beroende kan förvärra posttraumatisk stress.

En industri som ofta är först in då ett krig tar slut och sist ut när konflikterna startar.

Ett land i krig eller postkonflikt med svaga regelverk och institutioner är en attraktiv marknad för internationella investeringar, även från alkoholindustrin. En industri som ofta är först in då ett krig tar slut och sist ut när konflikterna startar. De vet att migration, förändrade sociala normer och traumatiska upplevelser bland befolkningen ökar efterfrågan på alkohol.

Kriget är högljutt och tar lätt all fokus. De stora behov som finns utanför slagfältet – som en långsiktig folkhälsopolitik – skapar sällan nyhetsrubriker. Detta trots att de investeringar som görs för en bred och jämlik folkhälsa är en besparing av kostnader för sjukvård, rättsväsende, produktionsbortfall, trygghet och framför allt ett bättre mående.

I jakten på nya marknader och större avkastning är alkoholindustrin högst medskyldig till att försvåra för en positiv samhällsutveckling. Om vårt mål är en hållbar fred bör vi rusta det förebyggande arbetet med fokus på barn och familjers psykiska hälsa, öka stödet till en långsiktig folkhälsopolitik och alltid hålla beroendeindustrier utanför de politiska rummen.