Debatt: Är reduktionsplikten ett recept på hållbar soppa?

Reduktionsplikten innebär att klimatpåverkan per liter diesel och bensin ska minska enligt en förutbestämd kurva till år 2030 genom ökande inblandning av biodrivmedel. Den föreslagna plikten kan innebära att 75 procent av dieseln måste vara förnybar år 2030.

Biodrivmedel är dyrare än fossil diesel och bensin, och när de används inom reduktionsplikten får de inga skattelättnader som kan utjämna prisskillnaden. Ju lägre klimatpåverkan i livscykelperspektiv ett biodrivmedel har, desto mer attraktivt blir det därmed för bolagen att blanda in, eftersom det då krävs mindre mängd för att uppfylla plikten.

Det är bra att reduktionsplikten fokuserar på minskad klimatpåverkan snarare än på ökad förnybar andel. Därmed gynnas de bästa biodrivmedlen. Frågan är bara om de sämsta missgynnas så mycket att vi slipper dem helt.

Hittills har vi bejakat palm­oljeprodukter som råvara. Enligt preliminär statistik tillverkades hela 21 procent av den diesel som såldes i Sverige år 2019 av palmolja eller av palmoljederivatet PFAD. Det motsvarar knappt sex procent av alla drivmedel som användes i Sverige överhuvudtaget.

Den accelererande efterfrågan på palmoljeprodukter utsätter regnskogen i Sydostasien för ett allt högre tryck. Nyodling av oljepalmer låg bakom mer än hälften av regnskogsskövlingen åren 2000–2010.

Skogsbränder anläggs för att bereda mark för oljepalmer. Att bejaka palmoljeprodukter är därför bokstavligen att leka med elden. Kommer den skärpta reduktionsplikten att gjuta olja eller vatten på lågorna?

Förnybar diesel gjord av palmoljeprodukter tilldelas en relativt hög klimatpåverkan. Därmed är den mindre attraktiv att använda inom systemet. Förnybar diesel tillverkad av skogliga restprodukter från vårt närområde tilldelas betydligt lägre klimatpåverkan och gynnas därför.

Preem har nyligen meddelat att de är redo att sjösätta investeringar i storskalig produktion av biodrivmedel av sådana inhemska råvaror. Mycket bra. Investeringarna blir möjliga tack vare den garanterade avsättning som den skärpta reduktionsplikten innebär.

Behovet av biodrivmedel för att uppfylla den skärpta plikten blir dock så stort att palmoljeprodukter kanske ändå måste användas. Dessutom finns en risk att det lägre priset på palmoljebaserade biodrivmedel uppväger deras högre klimatpåverkan, så att de trots allt blir ekonomiskt fördelaktiga. Gröna bilister kommer inte att sova lugnt förrän fler styrmedel som gynnar hållbara biodrivmedel införs.

En möjlighet är att beskatta alla drivmedel i proportion till deras klimatpåverkan, oavsett hur de blandas. Det skulle ge en dubbel fördel för de hållbara biodrivmedlen: de gynnas dels för att det krävs mindre mängd för att uppfylla reduktionsplikten, dels för att de får lägre skatt.

Då försvinner också den godtyckliga uppdelningen mellan låginblandade och höginblandade biodrivmedel. Sverige kan vinka ajöss till de kortsiktiga undantag från EU-reglerna som tillåter oss att skattebefria de höginblandade biodrivmedlen.

EU-reglerna bör medge en sådan klimatskatt – den motsvarar ju den redan etablerade koldioxidskatten, fast i livscykelperspektiv. Den snedvrider inte konkurrensen genom att gynna specifika drivmedel på andras bekostnad.

Eftersom biodrivmedel är dyrare och de inte får några skattelättnader blandar bolagen i dagens system bara in så mycket förnybart som de måste. Med en generell klimatskatt skulle taket lyftas och vi skulle kunna nå fossilfrihet snabbare än vad reduktionsplikten kräver.

Men då måste alla bilar bli fossil­oberoende så fort det bara går, så att de kan svälja den förnybara soppan. Nyligen aviserade regeringen ett bygg-om-bidrag för dem som vill konvertera sin bensinbil till biogas eller etanol E85. Dieselbilar kan utan problem tanka förnybar diesel HVO. På några års sikt bör krav införas att alla nya bilar med förbränningsmotor ska vara godkända för ett förnybart drivmedel.

Sedan är det bara att låta soppan väl smaka. Den dag elektrifieringen av personbilstrafiken slår igenom kommer den tunga trafiken, sjö­farten och flyget att ha en väl­doftande soppskål att ösa ur.