Debatt: Är läkarstudenter viktigare än sjuksköterskestudenter?

Orättvisorna och de negativa attityderna gentemot sjuksköterskor börjar inte ute i arbetslivet. De börjar redan på universitet och högskolor, skriver Pauline Hammarskiöld och Sahra Strandberg.

”Universitetet lägger mycket mer pengar på läkarutbildningen än sjuksköterskeutbildningen för att läkarprogrammet är så otroligt viktigt för Örebro universitet, Universitetssjukhuset och Örebro som region”. Detta sa en av våra lärare till oss blivande sjuksköterskor under en föreläsning som skulle förbereda oss för vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Det väckte en del frågor.

Är inte sjuksköterskeprogrammet också otroligt viktigt för staden? Bör läkarprogrammet prioriteras framför sjuksköterskeprogrammet? Läkarstudenter och sjuksköterskestudenter ska förstås behandlas lika. Det är goda team som gör mest nytta för patienterna. Men orättvisorna och de negativa attityderna gentemot sjuksköterskor börjar inte ute i arbetslivet. De börjar redan på universitet och högskolor.

Långt ifrån alla delar lärarens syn på sjuksköterskor och det finns många både bland universitetets anställda och utanför som vill ha och jobbar för en likvärdig syn på professionerna. Ändå är läraren inte ensam om sin åsikt. Bara en så enkel sak som att läkare presenteras med både för- och efternamn på sina namnskyltar medan vi sjuksköterskor endast presenteras med förnamn och i värsta fall med Syster Pauline eller Syster Sahra borde vara helt otänkbart år 2014.

Att läkare behövs och att deras yrke är otroligt viktigt för samhället råder det inga tvivel om, men innebär det att sjuksköterskor inte är lika viktiga? Internationell forskning genom professor Linda Aiken i USA har uppmärksammat världen på hur viktiga sjuksköterskor är för patientsäkerheten. Ju färre sjuksköterskor som arbetar på ett sjukhus desto fler infektioner, fallolyckor och till och med dödsfall. I studie efter studie har hon visat att det finns ett direkt samband mellan sjuksköterskans kunskap och patienternas möjligheter till överlevnad, symptomminskning och välbefinnande.

Att göra skillnad på professionerna redan under utbildningen kommer inte att gynna någon och i slutänden är det människor i behov av skattefinansierad vård som ska kunna lita på att det multiprofessionella teamet fungerar. Vi som har vården som vår yrkesarena behöver arbeta tillsammans för att uppnå bästa resultat. Det multiprofessionella arbetssättet och förståelsen för varandras kompetens och kunskapsområde måste ingjutas i oss redan under studietiden och där bär universitetet och högskolor ett stort ansvar.

Det är hög tid att uppvärdera oss sjuksköterskor. Enligt SCB saknas 30 000 sjuksköterskor till år 2030 och det råder redan idag stor brist på specialistutbildade sjuksköterskor och barnmorskor. Att siffrorna ser ut som de gör är inte förvånande med tanke på låga löner, tuffa villkor och nedvärdering av den kunskap som sjuksköterskor tillför vården. Samtidigt visar siffrorna att behovet av att fler utbildar sig till sjuksköterskor är stort.

Ska vi sjuksköterskor här i Sverige då behöva bli underprioriterade redan under vår utbildningstid? Det skulle dock vara naivt av oss att påstå att universitetet är enda boven i dramat. För att arbeta mot särbehandling och diskriminering måste vi även jobba med synen på oss själva. Vi ska vara stolta som utbildar oss till sjuksköterskor vid ett universitet där det också finns engagerade lärare som förmedlar en yrkesstolthet och lyssnar till oss. Därför vill vi se att universitetet blir en förebild och att vi stolt kan säga att utbildningsväsendet satsar på oss sjuksköterskestudenter.

Pauline Hammarskiöld. sjuksköterskestudent, Örebro universitet

Sahra Strandberg, leg sjuksköterska och Vårdförbundets ordförande avdelning Örebro