Debatt: Apoteksreformen har varit framgångsrik

Socialistiska läkare skriver genom Marja Forssman ett debattinlägg i Dagens ETC (11/7) och argumenterar för en återmonopolisering av apoteksmarknaden. Ett sådant krav kan man naturligtvis ställa utifrån ideologiska utgångspunkter, men dessvärre har Forssman missuppfattat en rad sakförhållanden, skriver Johan Wallér och Henrik G Ehrenberg från Sveriges Apoteksförening.

Det verkar vara symptomatiskt att ideologiska kritiker av omregleringen lyfter fram sakkritik mot apoteken, men ignorerar de många fördelar som omregleringen har haft. På den punkten är Forssman mer hederlig än flertalet, men väljer mest negativa möjliga läsning när hon pekar på myndigheten Vårdanalys rapport om tillgängligheten som följd av vårdens olika reformer.
Om man läser både den och Statskontorets utvärdering av apoteksreformen, kan man konstatera att reformerna till stora delar varit framgångsrika. Fler apotek, bättre öppettider och nya tjänster utvecklas.
Den kritik som ofta framförs mot apoteksreformen handlar om tillgänglighet till läkemedel.

Forssman har naturligtvis otur när hon i sin artikel tar exemplet med ett apotek som ringer till akuten och meddelar att de måste få receptet ändrat, eftersom den förskrivna adrenalinsprutan inte finns i lager. Otur, eftersom det dagarna efter att Forssman skrivit sin artikel i medierna rapporterades om hur adrenalinsprutor tagit slut hos tillverkaren. Den går helt enkelt inte att beställa.
I dag kan apoteken direktexpediera runt 95 procent av alla recept, ungefär på samma nivå som tidigare. Detta trots att det bör vara ställt utom all tvivel att de hårdare regler som infördes 2009 för generiskt utbyte (att apoteken ska byta till den likvärdiga läkemedelsprodukt som för tillfället har lägst marknadspris) har försvårat lagerhållningen. Detta konstateras också i Vård­analys rapport. När patienterna upplever förändringar i tillgängligheten torde det vara problemen med utbytet som i de flesta fall är orsaken.

Problemet för apotekens kritiker är i detta fall att det är regler som skulle ha skärpts med eller utan en omreglering av apoteken. Skärpningen gjordes nämligen i hopp om att spara pengar för skattebetalarna. Från apotekens sida menar vi att det lett till oerhört negativa konsekvenser för patienterna och för apotekens möjligheter att ha rätt läkemedel i lager. Det kan man dock enkelt ändra på utan att återinföra ett apoteksmonopol.
Reformens huvudmål var att få fler apotek och bättre öppettider. Så har också skett. Det är dock felaktigt att påstå att samma effekt hade kunnat uppnås med bibehållet monopol – utan någon som helst kostnad för skattebetalarna.

Vårdanalys konstaterar också att målet i sig med nödvändighet måste innebära en intäktsökning för apoteken, ­eftersom kostnaderna ökar. Men, och det glömmer kritikerna ofta bort, dessa ökade intäkter har finansierats genom minskade intäkter för läkemedelsbolagen. Således har inte kostnaderna för skattebetalarna ökat alls, trots 40 procent fler apotek, 174 procent fler söndagsöppna apotek och över lag bättre öppettider.
En ökad tillgänglighet till paracetamol är förstås inte heller ett argument mot en mångfald på apoteksmarknaden. Vill man minska tillgängligheten till denna substans, går det relativt enkelt att flytta exempelvis Alvedon till listan över läkemedel som bara får säljas på apotek, där man som kund också kan få kvalificerad rådgivning.
En del av apoteksreformen har inte arbetats vidare med från politikens och myndigheternas sida. Det handlar om möjligheten att använda apotekspersonalens kompetens för att förbättra befolkningens läkemedelsanvändning. Här finns mycket kvar att göra, där apoteken tillsammans med vårdgivarna skulle kunna bidra till bättre vård, bättre följsamhet till läkemedelsbehandlingar och lägre kostnader för skattebetalarna.
För tillfället är det apoteken och professionen som genom exempelvis fackförbunden arbetar för en utveckling på detta område, där vi det senaste året fått mer och mer stöd inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin. Det bådar gott för framtiden.

Johan Wallér, vd, Sveriges Apoteksförening
Henrik G Ehrenberg, chefsstrateg, Sveriges Apoteksförening