ETC Göteborg
Debatt: Ansvar dumpas på kvinnojourer
ETC Göteborg
Det är tufft att hitta bostad för vem som helst. Men att som våldsutsatt inte kunna få ett nytt hem… Kommunen måste ställa upp! skriver SKR, Kvinnohuset Kassandra och Kvinnojouren i Göteborg.Det är skribenten och inte ETC Göteborg som står för åsikten.
Det är tufft att hitta bostad för vem som helst. Men att som våldsutsatt inte kunna få ett nytt hem… Kommunen måste ställa upp! skriver SKR, Kvinnohuset Kassandra och Kvinnojouren i Göteborg.
Nya siffror från landets kvinnojourer visar att bristen på billiga hyresrätter, kommunala bostadsförmedlingar och allmännytta proppar igen jourerna. De skyddade boendena är fulla med kvinnor och barn som letar med ljus och lykta efter en egen bostad att flytta till. Sju av tio kvinnojourer upplever att situationen förvärras. Fullbeläggningen märks tydligast på att fler och fler som kommer akut avvisas på grund av platsbrist.
Kvinnohuset Kassandra är en av de jourer där antalet avvisningar ökat dramatiskt. År 2012 nekade jouren 131 kvinnor (och 94 barn) plats på boendet jämfört med 54 kvinnor 2011.
År 2011 nekades 55 procent av de sökande plats på landets jourer. År 2012 ökade andelen till 65 procent och situationen ser ut att ha förvärrats ytterligare under 2013.
På Kvinnojouren i Göteborg, nekades 14 kvinnor plats på det skyddade boendet bara under oktober 2013 jämfört med 106 kvinnor under hela 2012.
Sifforna ska inte tolkas som att fler våldsutsatta kvinnor och barn blir utan stöd och skydd, oftast hittar socialtjänsten eller kvinnojouren tillslut en ledig plats på en annan jour. Men de är ett tydligt tecken på att bostadssituationen för våldsutsatta förvärras för varje år. Istället för att kunna starta sitt nya våldsfria liv i ett eget hem blir kvinnor och barn kvar i månader på det skyddade boendet.
Kvinnojouren erbjuder en fristad från våldet, där det finns kunniga människor som ger praktisk hjälp och samtalsstöd, men är inte lämpliga som långsiktigt boende.
Det är frustrerande för alla som jobbar på jourerna att se hur bostadssituationen i kommunerna står i vägen för kvinnorna och barnens möjlighet att läka och gå vidare.
Barnen drabbas särskilt hårt då tillvaron på jouren sätter vardagen på ända, och innebär ett avbrott i viktiga rutiner och aktiviteter såsom att träffa kompisar, vistas fritt utomhus och gå i skolan eller förskolan.
På kvinnojourerna gör man det man kan för att hjälpa kvinnorna att hitta ny bostad, till exempel på annonssajter på nätet, men det är svårt på dagens tuffa bostadsmarknad. Den som efter en lång tids våldsutsatthet är sjukskriven eller arbetslös, har betalningsanmärkningar och skulder, och kanske till och med svåradministrerade skyddade personuppgifter, står inte högt i kurs.
Dessutom är ansvaret enligt Socialtjänstlagen kommunens och ingen annans, något som också tydliggjorts särskilt av Socialstyrelsen.
Inom Göteborgs stad finns vissa möjligheter för socialtjänsten att leva upp till sin lagstadgade skyldighet att hjälpa våldsutsatta hitta bostad, men ambitionerna är långt ifrån tillräckliga. Dessutom varierar stödet som finns mellan olika stadsdelar. Till exempel kan socialtjänsten hjälpa kvinnorna till referensboende eller socialkontrakt, men det tar alldeles för lång tid. Alla kvinnor kvalificerar inte heller för denna hjälp.
I en enkät SKR genomförde bland landets kommuner tidigare i år angav Göteborgs stad att en handlingsplan på området saknas. Ansvarig tjänsteman inom socialtjänsten identifierade flera faktorer gällande bostadssituationen som försvårar kvinnofridsarbetet inom staden, bland annat bristen på hyresrätter och att det inte finns något förturssystem.
SKR, Kvinnohuset Kassandra och Kvinnojouren i Göteborg uppmanar ansvariga inom Göteborgs stad att inrätta en handlingsplan där ett helhetsgrepp när det gäller bostad till våldsutsatta kvinnor och barn tas. Det behövs olika former av utslussningsboenden, förturslägenheter, hyresgarantier från kommunen, billiga hyresrätter, samarbeten med andra aktörer och fungerande och kända rutiner inom kommunen.
Det är ansvarslöst av kommunerna att förlita sig på att bostadsfrågan ska lösa sig från fall till fall, ofta tack vare hårt arbete från kvinnojouren. Kvinnofrid ska vara en del av den generella välfärden och prioriteras därefter.
Det är dags att visa på mod, politisk vilja och handlingskraft och ta det helhetsgrepp som krävs för att förbättra stöd och skydd för våldsutsatta och motverka mäns våld.
Bettina Gothen, ordförande Kvinnohuset Kassandra, Katarina Månsson, ordförande Kvinnojouren i Göteborg, Carina Ohlsson, ordförande Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR), Olga Persson, förbundssekreterare SKR